Hur får vi vård och omsorg att fungera i 30-gradig värme? Foto iStock, XurzonKommunens stadsplanerare, strateger, politiker, byggherrar och många fler har deltagit under projektets gång.
– En av de första utmaningarna för kommunen var att få alla att förstå sin roll. Vissa förvaltningar förstod inte varför klimatanpassning berörde dem, vilket vi lyckats med att vända och nu funkar det jättebra, säger Merja Willman, koordinator för hållbar utveckling, Norrköpings kommun.
"För att arbetet med klimatanpassning ska bli av måste alla i organisationen förstå att det berör dem", säger Merja Willman, hållbarhetskoordinator vid Norrköpings kommun. Foto Peter Holgersson AB
I Sverige har klimatanpassning fokuserat på frågor kring infrastruktur. Mindre fokus har lagts på hur skola, vård och omsorg påverkas vid ett förändrat klimat. En del av forskningsprojektet fokuserade på vilka risker som uppstår vid en värmebölja och hur man ska agera för att skydda de äldsta och de yngsta medborgarna. Om temperaturen höjs hur påverkar det exempelvis barn i förskola och skola?
– En mängd olika saker har kommit fram. Ett exempel är de paviljonger som många barn vistas i, säger Erik Glaas.
Vid högre temperatur blir paviljongerna extremt varma, likaså gården utanför, eftersom paviljonger placeras på grus eller asfalt. De är ofta inhyrda vilket gör att man inte får sätta upp solskydd.
– Mer skugga och växtlighet behövs i barns utemiljö, det sänker temperaturen. Dessutom krävs möjlighet till att kyla vissa lokaler. Annars är det risk för det vi såg i somras, att barnen blir trötta och inte orkar delta i aktiviteter. De får också svårt att sova, vila, äta och dricka i värmen, säger Erik Glaas.
Den varma sommaren gjorde att forskningsprojektet fick en extra dimension av verklighet. Personal inom skola och äldreomsorg upplevde plötsligt hur det kan komma att se ut i framtiden.
– Det vi sett är att vi behöver göra lokalt är att ha exempelvis checklistor som stöd för personalen så att de vet vad som ska göras vid värmebölja. Vi behöver också räkna in vikarier och se till att de får ordentlig överlämning så att de vet hur de ska agera vid värmebölja, säger Merja Willman.
"Det är nu det börjar hända grejer!"
LiU:s och Norrköpings kommuns samarbete har fortsatt, i november arrangerade de en nordisk klimatanpassningskonferens tillsammans. Då var även SMHI en av arrangörerna. Foto Magnus JohanssonForskningsprojektet har nu kommit dit att man identifierat de sårbara punkterna i kommunens verksamhet. I vanliga fall hade forskarnas uppdrag varit klart och arbetet resulterat i några forskningsartiklar.
– Men, det är ju nu det börjar hända grejer! Då vill vi kunna stå till hands med kunskap och möta upp kommunen i deras klimatanpassningsarbete, säger Mattias Hjerpe.
Båda parter verkar eniga om att den treåriga resa de gjort tillsammans har varit givande.
– Att lösa problem kopplade till klimatet är inte lätt att göra själv. Man måste samverka, det tror jag är framtiden. Nu ska jag formulera ett förslag som politikerna kan fatta beslut om. Här ska skrivas så att pennan glöder! säger Merja Willman.
Forskarna verkar ha satt en boll i rullning. Intresserade från olika håll har börjat höra av sig.
– Flera kommuner och företag har kontaktat oss för att diskutera vad de behöver göra för att börja klimatanpassa sin verksamhet. Det är hoppfullt, säger Mattias Hjerpe.
