һ±¾µÀ

19 mars 2026

En vanlig uppfattning är att läkemedelsföretag sätter sina priser precis vid tröskeln för att komma in i högkostnadsskyddet. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet bidrar till att nyansera den bilden.

En man som står framför en stor grupp cyklar på Campus Valla. Fotograf: Ulrik Svedin
Det kan finnas en vits i att priskonkurrera även när slutanvändaren inte är den som betalar, säger Anton Klockhoff, doktorand inom hälsoekonomi.

− Det är lätt att tro att läkemedelsföretagen tar ut högsta möjliga priset som ändå låter dem komma in i högkostnadsskyddet. Vi ville veta om det stämde, och såg att läkemedel i snitt var prissatta 30 procent under de inofficiella tröskelvärdena för högkostnadsskyddet.

Det berättar Anton Klockhoff, doktorand inom hälsoekonomi vid enheten för hälso- och sjukvårdsanalys. Han har analyserat hundratals svenska beslut om högkostnadsskydd från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2024, tillsammans med Martin Henriksson, biträdande professor inom hälsoekonomi och Jonathan Siverskog, universitetslektor i nationalekonomi.

±áö²µ°ì´Dzõ³ٲԲ¹»å²õ²õ°ì²â»å»å±ð³Ù är ett statligt subventionssystem som syftar till att patienter inte ska behöva betala mer än ett visst maxbelopp för de läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen under en tolvmånadersperiod.

Vill gärna in

− Läkemedelsföretagen vill gärna in i högkostnadsskyddet. Det är där de större volymerna oftast finns, eftersom läkemedel inom förmånerna inte medför någon ytterligare kostnad för patienter som har nått upp till högkostnadsskyddet. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnaden fortfarande finns och betalas av det offentliga, som får mindre resurser över till annat, säger Anton Klockhoff.

En man ler framför ett stort fönster i A-huset på Campus Valla. Ulrik Svedin
Anton Klockhoff, doktorand.

Innan högkostnadsskyddet för läkemedel träder i kraft en rad bedömningar av statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Oftast baseras beslutet på en sjukdomsmodell som läkemedelsbolaget skickar in. TLV utvärderar den hälsovinst som läkemedlet ger i jämförelse med det lämpligaste behandlingsalternativet. De beräknar kostnaden per vunnen hälsoenhet (ICER) och jämför denna mot olika tröskelvärden som bestäms av hur allvarlig sjukdomen är. En bättre hälsoeffekt eller en svårare sjukdom kan motivera ett högre pris på läkemedlet.

De specifika tröskelvärdena för att ett läkemedel ska komma in i högkostnadsskyddet är inte formellt bekräftade.

Stark medvetenhet

− Men det finns en stark medvetenhet om dem i branschen, och i våra data ser vi mycket riktigt att den maximala kostnaden per vunnen hälsoenhet nästan prickar dessa ”informella” tröskelvärden för varje svårighetsgrad.

Varför maximerar inte företagen priserna upp till tröskeln för högkostnadsskyddet?
− Vi kan bara se att det ligger till på det här sättet. Vi har flera idéer, men i studien har vi inte belägg för något entydigt. Den troligaste förklaringen är kanske att processen i sig gör det svårt att pricka tröskelvärdet. Som bolag vet man inte säkert var TLV kommer hamna i sin slutgiltiga bedömning och kostnaden per enhet hälsa kan därför landa lägre än väntat.

Läkemedel som godkänts måste fortfarande implementeras i regionerna

Anton Klockhoff anger några andra möjliga förklaringar, vilket också stakar ut områden att forska vidare inom.
− Läkemedel som godkänts av TLV måste fortfarande implementeras ute i regionerna, och ett lägre pris kanske skyndar på den processen, särskilt när budgetpåverkan är stor. Det kan finnas en vits i att priskonkurrera även när slutanvändaren inte är den som betalar.

Konsekvent

Samtidigt noterar forskarna att resultatet också visar att tröskelvärdena faktiskt inte överskrids i något av de studerade fallen.

− Min egen tanke är att det kan vara ett tecken på att TLV:s system är konsekvent och att patienter ges tillgång till läkemedel på lika villkor trots att trösklarna är inofficiella, säger Anton Klockhoff.

Forskningen bedrivs tvärvetenskapligt mellan enheten för hälso- och sjukvårdsanalys och avdelningen för Nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Fakta: Högkostnadsskyddet

±áö²µ°ì´Dzõ³ٲԲ¹»å²õ²õ°ì²â»å»å±ð³Ù för läkemedel gäller för de allra flesta läkemedel på recept. Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet är subventionerade med statliga medel. Det betyder att staten betalar en del av kostnaden. TLV är den myndighet som bestämmer vilka läkemedel som ska omfattas av högkostnadsskyddet.


Taket i högkostnadsskyddet är reglerat enligt lag  och beräknas utifrån prisbasbelopp som är fastställt av regeringen. Patienter ska under ettårsperioden sammanlagt inte betala mer än ett belopp som motsvarar 0,05 gånger prisbasbeloppet.
°­ä±ô±ô²¹:&²Բú²õ±è;

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.