Genom Parisavtalet enades v盲rldens l盲nder om att den globala temperatur枚kningen m氓ste avstanna, helst redan vid 1,5 grader. Men hur detta ska g氓 till 盲r fortfarande os盲kert. Texter i avtalet har 枚ppnat upp f枚r tekniker som manipulerar klimatet, bland annat genom att utsl盲pp av v盲xthusgaser kan balanseras mot kols盲nkor och reduktion av gaser i atmosf盲ren.
Men teknikerna f枚r klimatmanipulering, eller climate engineering, 盲r 盲nnu i sin linda och har bara b枚rjat testas p氓 ett f氓tal platser. Kanske kommer det aldrig fungera i den globala omfattning som Parisavtalet kr盲ver.
鈥� Om samh盲llet b枚rjar f枚rlita sig p氓 climate engineering f枚r att s盲nka temperaturen borde samh盲llet ocks氓 diskutera vad detta inneb盲r. Men, i exempelvis Sverige lyser fr氓gan med sin fr氓nvaro i den offentliga debatten, s盲ger Victoria Wibeck, professor vid Link枚pings universitet.
Som en sista utv盲g?
Tillsammans med Anders Hansson och Jonas Anselm vid Link枚pings universitet, samt forskare fr氓n Japan, USA och Nya Zeeland fr氓gade Victoria Wibeck sig vad allm盲nheten egentligen vet om klimatmanipulering och vad man tycker om det man vet. De unders枚kte ocks氓 p氓 vilket s盲tt intervjupersonerna beskrev klimatmanipulering. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change.
I studien deltog 136 personer som delades in i 23 fokusgrupper. Resultatet visar att gemensamt f枚r de svenskar, japaner, amerikaner och nyzeel盲ndare som deltog i fokusgrupperna 盲r en skeptisk inst盲llning till klimatmanipulering som l枚sning p氓 klimatf枚r盲ndringarna. Ist盲llet f枚r klimatmanipulering f枚redrar intervjupersonerna politiska l枚sningar, regleringar, begr盲nsningar av utsl盲pp och livsstilsf枚r盲ndringar.
Intervjupersonerna ger ocks氓 uttryck f枚r oron att klimatmanipulering kan orsaka st枚rre problem 盲n de l枚ser, att man inte ska laborera med komplexa system som man inte f枚rst氓r och att klimatmanipulering inneb盲r att man behandlar symptomen, inte det huvudsakliga problemet - den av m盲nniskan orsakade klimatf枚r盲ndringen. Vissa intervjupersoner kunde dock se klimatmanipulering som en sista utv盲g p氓 ett ol枚sligt problem.
M氓nga av de argument som intervjupersonerna f枚rde fram liknar de argument som f枚rts inom vetenskapssamh盲llet och i den offentliga debatten.
鈥� Eftersom det h盲r 盲r tekniker som 盲nnu inte finns 盲r vi i det skede att vi m氓ste diskutera de principiella fr氓gorna. Vilken typ av handling vill vi v盲lja som samh盲lle f枚r att komma till bukt med klimatf枚r盲ndringarna? Vilka blir vinnarna och f枚rlorarna i dessa olika val? Detta kan man ju diskutera 盲ven om man inte 盲r expert p氓 klimatmodellering, s盲ger Anders Hansson, universitetslektor vid Link枚pings universitet.
Olika strategier f枚r att f枚rst氓 en komplex fr氓ga
Forskarna analyserade ocks氓 intervjupersonernas spr氓kbruk n盲r de beskrev sina tankar kring klimatmanipulering. Forskarna uppm盲rksammade att intervjupersonerna ofta anv盲nde kulturellt f盲rgade analogier och metaforer, de j盲mf枚rde med andra ord klimatmanipulering med fenomen som de redan k盲nde till. En svensk intervjuperson som ville beskriva hur klimatmanipulering skulle kunna leda till oanade bieffekter och mindre kontroll 枚ver klimatet 鈥� ist盲llet f枚r mer 鈥� j盲mf枚rde exempelvis klimatmanipulering med att dumpa industriellt avfall i havet. F枚r att beskriva samma oro 枚ver f枚rlorad kontroll j盲mf枚rde en amerikan med damm-byggen som slagit ut ekosystem, medan en nyzeel盲ndsk r枚st liknade klimatmanipulering vid att 鈥漵kjuta ut i m枚rkret鈥�.
Artikel:
, Victoria Wibeck, Anders Hansson, Jonas Anshelm, Shinichiro Asayama, Lisa Dilling, Pamela M. Feetham, Rachel Hauser, Atsushi Ishii, Masahiro Sugiyama (2017), Climatic Change, 145(1), 1-14.
doi: doi.org/10.1007/s10584-017-2067-0
