一本道

16 april 2026

一本道s universitet blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och skydd av samhällsviktig infrastruktur. Finansieringen på 60 miljoner kronor över sex år kommer från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. 

Dr枚nare flyger 枚ver ett vattendrag. Fotograf: Thor Balkhed
För att svärmar av drönare ska kunna samarbeta som en enhet krävs forskning.

– Det är en strategiskt viktig satsning för Östergötland med de starka industrier och aktörer som finns här, men det är också av stort nationellt intresse, säger Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet som kommer att leda det nya forskningscentrumet

Namnet på centrumet blir Center för heterogena adaptiva svärmsystem och förkortas CHASS. Målet är att utveckla autonoma svärmsystem där olika typer av drönare i luften, på land och i havet kan samarbeta som en enhet sömlöst och utföra ett uppdrag med minimal mänsklig inblandning.

– Alla relevanta tillämpningar har en betydande mänsklig inblandning. Men frågan är vad människans inblandning består av? Man kan tänka sig att uppdraget ska utföras i en miljö där det inte finns någon möjlighet att kommunicera, då blir det väldigt svårt att ha människan i loopen hela tiden. Men det är ju fortfarande så att det är människorna som har gett uppdraget och bestämt ramarna för vad drönarna får göra, säger Fredrik Heintz.

En man som sitter p氓 en stol i ett rum. Anna Nilsen
Professor Fredrik Heintz vid Institutionen för datavetenskap kommer att leda den nya centrumet.

Tar helhetsgrepp

Tanken är att svärmsystemen ska kunna konfigurera sig själva och kontinuerligt anpassa sig till nya situationer genom artificiell intelligens. En nyckelkomponent kommer att vara utvecklingen av ett operativsystem för svärmar som kan integrera olika typer av hårdvaruplattformar i en gemensam enhet.

Inom centrumet undersöks också hållbar drönartillverkning med modulära, återanvändbara komponenter och 3D-printing, samt på hur människor och svärmar kan samarbeta effektivt och säkert.

– Alla inblandade aktörer har olika expertis, och genom att arbeta långsiktigt tillsammans med det integrerade drönarkonceptet kan vi få ut betydligt mer. Vi ser hur viktiga drönare är och utvecklingen går snabbt vilket gör det viktigt att korta ner utvecklingscyklerna och vara snabbrörliga, säger Fredrik Heintz.

Bred samverkan

LiU är värd för centrumet som drivs i samarbete med universiteten i Lund och Örebro tillsammans med tre stora industripartners – Saab, Sectra Communications och BAE Systems Hägglunds. Även mindre företag som Irnova och Deep Forestry deltar samt Totalförsvarets Forskningsinstitut, Myndigheten för Civilt Försvar och Luftfartsverket. Linköping Science Park kommer att bidra med sitt nätverk av företag, uppstartsbolag och Defence Hub Sweden

– Det kommer förhoppningsvis leda till betydande kommersiella tillämpningar. Vårt mål är att göra grund och tillämpad forskning i allt ifrån hur man designar den här typen av plattformar till hur de ska fungera som en enhet. Tanken är att drönarna genom att arbeta tillsammans i svärmar kan få helt nya förmågor och kunna utföra komplexa uppdrag i utmanande miljöer som tidigare inte var möjligt.

Forskningscentrumet startar under 2026 och är tänkt att lägga grunden för långsiktig nationell samverkan kring autonoma svärmsystem.

Läs mer på .

Kontakt

Läs mer om drönarforskning vid LiU

Senaste nytt från LiU

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.