Bilar dundrar fram genom EU-kvarteren längs Bryssels mest trafikerade gata, Rue de la Loi. Här kan luftkvaliteten vara bland de sämsta i Europa på en dålig dag. Tio våningar ovanför det öronbedövande bruset ligger Helen Köpmans kontor i en av EU-kommissionens många byggnader av glas och betong.
– Jag har sålt min bil. Numera cyklar jag överallt, det ger en stunds återhämtning efter jobbet och jag slipper stressa i alla bilköer, säger hon.
Helen Köpman är vice enhetschef på AI for societal good vid Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik. Här jobbar cirka 900 personer med regleringar och stöd till innovation för att Europa ska vara säkert, konkurrenskraftigt och digitalt oberoende.
Anna Nilsen
AI och digitala tvillingar
Just nu fokuserar hon på hur AI och så kallade digitala tvillingar ska kunna förbättra stadsmiljön genom att till exempel förbättra trafikflödena och minska utsläppen. I och med att ungefär 75 procent av EU:s invånare bor i städer, en siffra som antas öka, är det en viktig fråga inte bara för klimatet utan också folkhälsan.
– Vi vill använda informationen som städerna ger på ett smartare sätt så att all service och infrastruktur fungerar bättre. Hållbarhet och digitalisering går hand i hand, säger hon.
AI har i över 40 års tid funnits på den europeiska agendan. Men för två år sedan skapades Europeiska kommissionens AI-kontor för att möta den accelererande teknikutvecklingen inom området. Helen Köpman tror dock inte att EU ska försöka tävla med USA och Kina i utvecklingen av storskaliga språkmodeller.
Anna Nilsen
Enligt henne fokuserar EU i stället mer på hur industrier och företag inom exempelvis energisektorn, bilindustrin och hälso- och sjukvården kan integrera AI i sina arbetsprocesser.
– Vi vill förbättra samhället och undersöker hur man kan integrera AI på ett ansvarsfullt sätt som gör oss mer effektiva, smartare, duktigare och mer produktiva.
40 flaskor vin
På tionde våningen dämpar den grå heltäckningsmattan ljudet i det öppna kontorslandskapet. Utsikten över Bryssel är milsvid i tre riktningar. Åt alla håll tornar byggkranar upp sig över den blandade och ständigt föränderliga bebyggelsen i miljonstaden som är Europeiska unionens hjärta.
När Helen Köpman först kom till Bryssel i början av 1990-talet såg det ganska annorlunda ut.
Anna Nilsen
– Jag ville få insikten om hur det är att jobba i ett annat land. Stimulansen, öppna sinnena och förstå mer om omvärlden.
När Sverige sedan röstade ja för att gå med i EU 1995 var marginalen liten.
– På den svenska EU delegationen hade vi ett vad om vilken procent det skulle bli i folkomröstningen. Insatsen var en flaska vin. Jag kom närmast och fick 40 flaskor vin, säger Helen Köpman med ett leende.
Teknikutveckling i frakant
I och med att Sverige nu var med i EU öppnade sig nya jobbmöjligheter och hon blev anställd på kommissionen för att hjälpa Sverige i övergången in i EU. Men efter ett år växte äventyrslustan och hon flyttade till Amsterdam där hon bland annat var med och utvecklade mobila VPN-lösningar. Och efter sju år i den kommersiella branschen kom ännu en vändning.
– När jag väntade mitt andra barn tyckte jag att nu kanske jag ska ”lugna ner” mig lite grann och flyttade tillbaka till Bryssel med familjen och tog ett jobb på forskningsdirektoratet.
Anna Nilsen
– Det är ett mycket litet nålsöga man ska igenom, säger Helen Köpman.
Under åren på forskningsdirektoratet jobbade hon med internationellt samarbete i EU:s stora ramprogram för forskning – Horizon. Sedan 2010 jobbar hon alltså vid Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik.
Hållbar framtid
Unders det tidiga 2010-talet låg Helen Köpmans fokus på självkörande bilar. Sedan blev det identifikationslösningar med blockchain-teknik, digital euro och stöd till startupföretag bland annat. Nu är det dagens AI-race med framväxten av storskaliga språkmodeller och samhällsnyttiga användningsområden som hon ägnar större delen av sin tid åt.
Anna Nilsen
Utöver smarta städer jobbar Helen Köpmans enhet även med AI-lösningar för energioptimering och för extrema väderhändelser. Enligt henne är klimatfrågan avgörande, och hon är övertygad om att ny teknik kan hjälpa till i rätt riktning – så länge den används ansvarsfullt.
– Jag skulle vilja se en framtid där våra barn kan leva utan oro för planetens framtid. Om vi lyckas skapa ett mer hållbart samhälle kan vi lösa många av de problem som världen står inför. Därför känns det meningsfullt att arbeta med smarta städer, hållbarhet och AI.
Anna Nilsen