һ±¾µÀ

22 september 2026

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer. 

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad. Fotograf: Anna Nilsen
Helen Köpman är Årets alumn 2026 vid һ±¾µÀs universitet. "Det är fantastiskt! Jag känner mig otroligt hedrad och glad över att få den här utmärkelsen," säger hon.

Bilar dundrar fram genom EU-kvarteren längs Bryssels mest trafikerade gata, Rue de la Loi. Här kan luftkvaliteten vara bland de sämsta i Europa på en dålig dag. Tio våningar ovanför det öronbedövande bruset ligger Helen Köpmans kontor i en av EU-kommissionens många byggnader av glas och betong.

– Jag har sålt min bil. Numera cyklar jag överallt, det ger en stunds återhämtning efter jobbet och jag slipper stressa i alla bilköer, säger hon.

Helen Köpman är vice enhetschef på AI for societal good vid Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik. Här jobbar cirka 900 personer med regleringar och stöd till innovation för att Europa ska vara säkert, konkurrenskraftigt och digitalt oberoende.

En kvinna som sitter i en stol med händerna utsträckta. Anna Nilsen
Helen Köpman är vice enhetschef på AI for societal good på EU-kommisionen.
– Jag tycker det är fantastiskt att kunna jobba med teknik och teknologi på ett sätt som är bra för samhället, säger Helen Köpman.

AI och digitala tvillingar

Just nu fokuserar hon på hur AI och så kallade digitala tvillingar ska kunna förbättra stadsmiljön genom att till exempel förbättra trafikflödena och minska utsläppen. I och med att ungefär 75 procent av EU:s invånare bor i städer, en siffra som antas öka, är det en viktig fråga inte bara för klimatet utan också folkhälsan.

– Vi vill använda informationen som städerna ger på ett smartare sätt så att all service och infrastruktur fungerar bättre. Hållbarhet och digitalisering går hand i hand, säger hon.

AI har i över 40 års tid funnits på den europeiska agendan. Men för två år sedan skapades Europeiska kommissionens AI-kontor för att möta den accelererande teknikutvecklingen inom området. Helen Köpman tror dock inte att EU ska försöka tävla med USA och Kina i utvecklingen av storskaliga språkmodeller.

En kvinna som står framför en rad flaggor. Anna Nilsen
Helen Köpman utanför EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel.
– Vi vet inte om det är de här stora modellerna som är ”the killer app”. Det här är bara första vågen av den nya AI-revolutionen. Vi har inte alls sett var det här kommer att landa.

Enligt henne fokuserar EU i stället mer på hur industrier och företag inom exempelvis energisektorn, bilindustrin och hälso- och sjukvården kan integrera AI i sina arbetsprocesser.

– Vi vill förbättra samhället och undersöker hur man kan integrera AI på ett ansvarsfullt sätt som gör oss mer effektiva, smartare, duktigare och mer produktiva.

40 flaskor vin

På tionde våningen dämpar den grå heltäckningsmattan ljudet i det öppna kontorslandskapet. Utsikten över Bryssel är milsvid i tre riktningar. Åt alla håll tornar byggkranar upp sig över den blandade och ständigt föränderliga bebyggelsen i miljonstaden som är Europeiska unionens hjärta.

När Helen Köpman först kom till Bryssel i början av 1990-talet såg det ganska annorlunda ut.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad. Anna Nilsen
Tiden i Bryssel började redan innan Sverige var med i EU för Helen Köpman.
Direkt efter examen från Y-linjen 1989 tog hon jobb på en konsultfirma i Stockholm men kände snart att världen lockade. Genom en stiftelse, finansierad av svenska staten och näringslivet – Sveriges tekniska attachéer – fick Helen Köpman ett uppdrag i Bryssel. Det handlade om att snappa upp de senaste tekniktrenderna inom IT och telekomsektorn och rapportera hem.

– Jag ville få insikten om hur det är att jobba i ett annat land. Stimulansen, öppna sinnena och förstå mer om omvärlden.

När Sverige sedan röstade ja för att gå med i EU 1995 var marginalen liten.

– På den svenska EU delegationen hade vi ett vad om vilken procent det skulle bli i folkomröstningen. Insatsen var en flaska vin. Jag kom närmast och fick 40 flaskor vin, säger Helen Köpman med ett leende.

Teknikutveckling i frakant

I och med att Sverige nu var med i EU öppnade sig nya jobbmöjligheter och hon blev anställd på kommissionen för att hjälpa Sverige i övergången in i EU. Men efter ett år växte äventyrslustan och hon flyttade till Amsterdam där hon bland annat var med och utvecklade mobila VPN-lösningar. Och efter sju år i den kommersiella branschen kom ännu en vändning.

– När jag väntade mitt andra barn tyckte jag att nu kanske jag ska ”lugna ner” mig lite grann och flyttade tillbaka till Bryssel med familjen och tog ett jobb på forskningsdirektoratet.

En kvinna som sitter på en grön stol i ett rum. Anna Nilsen
Tidigare har Helen Köpman haft särskilt fokus på startups. Hon menar att det är stimulerande att arbeta med startups eftersom det finns så många duktiga företag i Europa.
Men att få jobb på EU-kommissionen är inte helt enkelt. Till en enda tjänst kan det vara över 100 000 sökande där de som går vidare i processen genomgår olika rigorösa tester.

– Det är ett mycket litet nålsöga man ska igenom, säger Helen Köpman.

Under åren på forskningsdirektoratet jobbade hon med internationellt samarbete i EU:s stora ramprogram för forskning – Horizon. Sedan 2010 jobbar hon alltså vid Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik.

Hållbar framtid

Unders det tidiga 2010-talet låg Helen Köpmans fokus på självkörande bilar. Sedan blev det identifikationslösningar med blockchain-teknik, digital euro och stöd till startupföretag bland annat. Nu är det dagens AI-race med framväxten av storskaliga språkmodeller och samhällsnyttiga användningsområden som hon ägnar större delen av sin tid åt.

En kvinna som sitter vid ett bord och pratar med någon. Anna Nilsen
Helen Köpman har bott mer än halva livet utanför Sverige och anammat den Belgiska kulturen. Men trots det klingar fortfarande dalmålet tydligt. 
– AI-området är fascinerande men också lite skrämmande ibland när man tänker på vad som kan hända med den här utvecklingen om man förlorar kontrollen.

Utöver smarta städer jobbar Helen Köpmans enhet även med AI-lösningar för energioptimering och för extrema väderhändelser. Enligt henne är klimatfrågan avgörande, och hon är övertygad om att ny teknik kan hjälpa till i rätt riktning – så länge den används ansvarsfullt.

– Jag skulle vilja se en framtid där våra barn kan leva utan oro för planetens framtid. Om vi lyckas skapa ett mer hållbart samhälle kan vi lösa många av de problem som världen står inför. Därför känns det meningsfullt att arbeta med smarta städer, hållbarhet och AI.

En kvinna som cyklar genom en park. Anna Nilsen
Helen Köpman cyklar till och från jobbet varje dag för att slippa bilköer och får en stunds återhämtning.

Image not found

Möt Helen Köpman

I videon berättat Årets alumn Helen Köpman om hur AI och så kallade digitala tvillingar ska kunna förbättra stadsmiljön genom att till exempel förbättra trafikflödena och minska utsläppen.

Utbildning: Läste teknisk fysik och elektroteknik (Y-linjen) på LiU mellan 1985 och 1989

¹óö»å»å: 1965 i Olofström och uppvuxen till största delen i Borlänge

Familj: Två vuxna barn födda i Belgien (pratar dock svenska med tydligt dalmål)

³§±è°ùå°ì: Pratar flytande svenska, franska, engelska och en smula finska och italienska Beskriver sig som: nyfiken, utåtriktad och orädd

Helen Köpman om tiden vid LiU

Möt ännu en av Årets alumner 2026

Läs mer om utmärkelsen Årets alumn

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.

En man i labbrock som står framför en vit vägg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.