һ±¾µÀ

17 januari 2019

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus. Foto baonaKlimatförändringarna kommer att påverka de framtida förutsättningarna för allt liv. Ändå är det annat som prioriteras i nyhetsflödena, tar sig klimatfrågan igenom bruset är utgångspunkten den kommande katastrofen.
Men är det skrämmande scenarier eller problemlösningar som kommer att få oss att agera?

– Det behövs både och, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema klimatförändringar.
– Diskussionerna och forskningen kring möjliga problemlösningar är inte det som får genomslag i media, utan det är hotbilderna. Men det är de positiva faktorerna som motiverar oss att handla. Vi kan inte bara vara mot något, i det här fallet ökade utsläpp, utan vi måste också vara för något.

På det öppna seminariet ”Världens största nyhet – eller varför vi har så svårt att föreställa oss framtiden” kommer mediernas inflytande på hur klimatfrågan framställs att diskuteras. Och varför den över huvud taget har så svårt att få plats på nyhetssidorna.

Medverkar på seminariet gör en av de mest aktiva rösterna i den svenska klimatdebatten, Björn Wiman, kulturchef och krönikör på Dagens Nyheter. Från LiU medverkar bland andra Björn-Ola Linnér samt Victoria Wibeck, professor på Tema Miljöförändring.

Seminariet hålls torsdagen den 24 januari klockan 15.00 i Temahuset, sal TEM21.

Foto iStock


Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.