Ò»±¾µÀ

21 april 2026

En känsla av tacksamhet mot föräldrarna för deras uppoffringar och en önskan om att lyckas och ge något tillbaka. Det är starka drivkrafter vid studier för högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund. Men det riskerar också föra med sig skuld och oro, visar en studie från Ò»±¾µÀs universitet.

En närbild på en kvinna som bär en kofta. Fotograf: Charlotte Perhammar
Layal Wiltgrens forskning kretsar kring etnicitet och subtil exkludering i skolan.

– Det finns en stor andel elever med migrationsbakgrund som det går väldigt bra för i skolan, men det är en bortglömd grupp. Därför blev jag nyfiken på dem, förklarar universitetslektor Layal Wiltgren på avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet.

Studien bygger pÃ¥ observationer i en klass med högpresterande elever pÃ¥ en välrenommerad gymnasieskola under en termin. Ungefär tvÃ¥ tredjedelar hade föräldrar med utländsk bakgrund, där mÃ¥nga tvingats fly frÃ¥n sina hemländer. Layal Wiltgren gjorde ocksÃ¥ djupintervjuer med 36 elever, varav nÃ¥gra med svensk bakgrund. Resultatet presenteras i tidskriften Scandinavian Journal of Ò»±¾µÀal Research.

Ansvar mot familjen

Intervjuer och observationer visade att familjen är en viktig drivkraft för elever med migrationsbakgrund. Det motiverade dem till att sitta i biblioteket och plugga både innan och efter skoldagens slut. Eleverna talade om ett ansvar och en skyldighet gentemot samhället, sig själva och den äldre generationen och en stark önskan om att lyckas i skolan och i livet och göra familjen stolta. Studier var för de här eleverna ett privilegium snarare än en självklar rättighet.

– Det kollektivistiska synen märks väldigt tydligt. Ett flertal elever hänvisar till att föräldrarna lämnat sitt land, sin kultur, familj, släkt, vänner, grannar, sitt språk och i vissa fall sin utbildning i hopp om ett bättre liv för sina barn. De känner att det är ett arv som de måste förvalta och ge tillbaka, berättar Layal Wiltgren.

En kvinna står framför en bokhylla. Charlotte Perhammar
Layal Wiltgren tycker det är hög tid att titta på varför en del ungdomar med migrationsbakgrund lyckas bra i skolan.

Ansvar mot framtida generationer

Ungdomar med svensk bakgrund nämnde inte föräldrarna som en drivkraft. De var lika högpresterande, men motiverades istället av individuella ambitioner. För många elever med migrationsbakgrund gällde däremot ansvaret mot kollektivet även framtida generationer. De tänkte sig att de även pluggade för att deras egna barn en gång skulle se på dem med stolthet.

På samma gång var många väldigt noga med att deras föräldrar inte tvingade dem att plugga, utan att det var något de själva valt. Layal Wiltgren menar att föräldrarnas påverkan kan ske mer indirekt, genom berättelserna om uppoffringar och förmaningar om att ta tillvara givna chanser. Ungdomarna har sedan gjort föräldrarnas värderingar till sina egna.

Lojalitetens baksida

Familjelojaliteten kan vara inspirerande men som alltid finns en baksida. I likhet med elever som inte har migrationsbakgrund, vittnar dessa elever om oro och ångest inför att misslyckas men även att därmed svika föräldrarna. Det moraliska dilemmat kan vara bra för både föräldrar och skola att vara medvetna om när ungdomarna behöver stöd, menar Layal Wiltgren.

Hon pekar på att forskningen oftast ägnar sig åt elever från socialt utsatta områden och deras svårigheter i skolan. Att även studera dem som klarar sig bra kan ge andra insikter.

– Vi vet till exempel att en stor andel studenter på läkarprogrammet har utländsk bakgrund. Varför fokuserar vi inte på den gruppen och vad har vi att lära av dem? Dels för att förstå dem i sin egen rätt, dels för att förstå den grupp som det inte går lika bra för, säger hon.

Forskningen har finansierats av Forte

Artikel: , L Wiltgren, R Thornberg, Scandinavian Journal of Ò»±¾µÀal Research, publicerad online 20 november 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2591147

Kontakt

Relaterade nyheter

Expertlista

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Ò»±¾µÀs universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.