Dagen innan Henrik Pedersen 氓ter ska medverka som expert i SVT:s Nobelstudio 2025 blir han tvungen att st盲lla in. En rallyolycka g枚r att han tempor盲rt saknar s氓 kallat tv-ansikte.
鈥� Det blev s氓dana G-krafter att mina 枚gon blev helt r枚dspr盲ngda och ansiktet var allm盲nt svullet. Vi rullade m氓nga varv. Efter氓t tog jag en selfie och skickade till SVT som snabbt valde n氓gon annan. Det skulle tydligen ta f枚r mycket tv-tid att f枚rklara varf枚r jag s氓g ut som om jag var besatt av en demon, s盲ger Henrik Pedersen med ett skratt.
Popul盲rvetenskaplig bok 鈥� Halvledar氓ldern
N盲r han inte 盲r kartl盲sare i en rallybil forskar han p氓 kemiska processer som anv盲nds f枚r att tillverka de mikroelektroniska komponenter som 盲r grunden i all modern elektronik 鈥� chip av halvledare. De finns i allt fr氓n mikrov氓gsugnar, tv盲ttmaskiner och bilar till datorer, tv-apparater och mobiler. Men f枚r att de ska funka kr盲vs precision p氓 atomniv氓. Hur m盲nskligheten lyckats med det konststycket beskriver han i sin popul盲rvetenskapliga bok Halvledar氓ldern som kom ut under 2025.
鈥� Det b枚rjade under pandemin som ett sidoprojekt p氓 kv盲llar och helger. Det var v盲ldigt kul och befriande att skriva en bok j盲mf枚rt med en akademisk text. Sen var det ocks氓 v盲ldigt mycket sj盲lvtvivel i perioder. Men nu 盲r den n盲stan sluts氓ld och det 盲r en enorm ego-boost att g氓 i en bokhandel eller ett bibliotek och se den.
Olov Planthaber
Halvledar氓ldern 盲r Henrik Pedersens f枚rsta, men kanske inte sista bok. Han har en s盲rskild f枚rm氓ga att f枚rklara avancerad forskning p氓 ett l盲ttillg盲ngligt och intressev盲ckande s盲tt som han 枚vat upp under l氓ng tid, b氓de som universitetsl盲rare och f枚rel盲sare i skolklasser.
K盲nna in mottagaren
Och det 盲r just den f枚rm氓gan som g枚r g盲stbokaren fr氓n SVT s氓 angel盲gen om att han kommer tillbaka till Nobelstudion redan 2026 f枚r att guida tittarna mellan atomer och molekyler.
鈥� Det har alltid varit kul att f枚rklara grejer, och kanske 盲r det d盲rf枚r jag tycker det 盲r s氓 otroligt roligt att vara l盲rare p氓 universitetet. Men vill vi ha hit nya studenter och inspirera fler utanf枚r universitetet r盲cker det inte, s盲ger Henrik Pedersen.
Genom att vara ute i allt fr氓n l氓gstadieskolor till gymnasieskolor och ber盲tta om sin forskning hoppas han att fler ska uppt盲cka att universitetet kan vara ett alternativ 盲ven f枚r dem som inte t盲nkt det fr氓n b枚rjan. Men olika publiker kr盲ver olika tillv盲gag氓ngss盲tt. Han menar att det handlar om att titta p氓 dem som 盲r framf枚r honom och f枚rs枚ka k盲nna in rummet.
Olov Planthaber
鈥� Jag har i princip alltid samma story jag ska prata om men g枚r det p氓 helt olika s盲tt. Man kan g枚ra det sv氓rare p氓 gymnasiet och prata om atomer och elektroner. Men l氓gstadiet 氓 andra sidan, de 盲r ju med, j盲klar vad de 盲r intresserade! De sitter och r盲cker upp handen s氓 man tror att axeln ska g氓 ur led.
G枚r det osynliga begripligt
Enligt Henrik Pedersen 盲r det viktigt att forskare kommer ut utanf枚r l盲ros盲tets v盲ggar och ber盲ttar om vetenskap och forskarens vardag.
鈥� Vi m氓ste avmystifiera forskaren. Det 盲r ofta folk tror att om man 盲r professor, d氓 盲r man en lite halvgammal, halvgalning som inte kan vara bland folk. Det kan ju bli r盲tt farligt och skapa en distans till forskningsv盲rlden. S氓 det 盲r kul att komma ut och visa att jag 盲r forskare och en vanlig m盲nniska 鈥� med v盲ldigt sp盲nnande jobb.
F枚r engagemanget f枚r forskningskommunikation handlar inte bara om att inspirera och fascinera f枚r Henrik Pedersen. Han menar att det 盲r avg枚rande att allm盲nheten f枚rst氓r vad forskare p氓 universitet g枚r och hur det kan vara till nytta f枚r samh盲llet.
鈥� Vi lever i en tid d盲r det inte bara 盲r okej att inte fatta, det 盲r n盲stan lite h枚gt ansett 鈥� 鈥漟orskare kan inte ha r盲tt om allting, bla bla bla鈥�. Att k盲mpa emot den faktaresistensen 盲r ju ocks氓 en anledning till att jag g盲rna kommunicerar min forskning.
"S氓 j盲kla kul"
Ibland kallas kommunikationen med det omgivande samh盲llet 鈥漝en tredje uppgiften鈥� eller 鈥漵amverkansuppgiften鈥�. Enligt Henrik Pedersen verkar det tyv盲rr finnas en etablerad uppfattning bland m氓nga forskare att det stj盲l tid fr氓n forskning och d盲rf枚r inte 盲r bra f枚r karri盲ren. Han menar att det snarare har varit en f枚ruts盲ttning f枚r fortsatt gl盲dje p氓 jobbet och n氓got som hj盲lpt honom att driva den egna forskningen fram氓t.
鈥� Alla vi som jobbar inom akademin skulle beh枚va en 150 timmars arbetsvecka f枚r att k盲nna att vi 盲r i fas. D氓 har jag f枚rs枚kt g枚ra s氓dana grejer som jag tycker ger energi. Att vara ute och prata i skolor och bedriva forskningskommunikation 盲r en s氓dan grej 鈥� det 盲r ju s氓 j盲kla kul!
