Solenergin byggs ut snabbt runt om i vÀrlden. Men solpaneler har en begrÀnsad livslÀngd, och det stora antal paneler som installeras i dag kommer sÄ smÄningom att behöva tas ur bruk.
En internationell forskargrupp har undersökt vad detta innebÀr för framtida avfallsmÀngder och hur olika sÀtt att Ätervinna solpaneler pÄverkar ekonomi, klimat och fördelningen av nyttan mellan olika regioner.
Forskarna berÀknar att den sammanlagda mÀngden solcellsavfall globalt kan uppgÄ till mellan 297 och 402 miljoner ton fram till 2060. Den Ärliga mÀngden uttjÀnta solpaneler vÀntas öka frÄn omkring en halv miljon ton 2030 till mer Àn 19 miljoner ton 2060.
â Det mest brĂ„dskande handlar inte om sjĂ€lva avfallet, utan om infrastrukturen. Det tar tio Ă„r eller mer att bygga upp Ă„tervinningsanlĂ€ggningar och regelverk, och vĂ„ra resultat visar att Ă„tervinningen inte blir lönsam förrĂ€n omkring 2035â2040. Det Ă€r under perioden fram till dess som vi behöver agera, sĂ€ger John Laurence Esguerra, bitrĂ€dande universitetslektor vid Linköpings universitet och en av studiens författare.
VĂ€rdefulla material kan Ă„tervinnas
UttjÀnta solpaneler innehÄller material som kisel, glas, silver, aluminium och koppar. Genom att Ätervinna materialen minskar behovet av att producera nya rÄvaror.I dag skiljer sig dock kapaciteten för Ätervinning kraftigt mellan olika delar av vÀrlden. Solpaneler kan hamna pÄ deponi eller Ätervinnas frÀmst för att ta till vara glas och aluminium, medan mer vÀrdefulla material som silver och högrent kisel gÄr förlorade. BristfÀllig avfallshantering kan ocksÄ innebÀra miljörisker.
Forskarna uppskattar att utslÀppen av vÀxthusgaser, i de Ätervinningsscenarier som ger störst samlad nytta, skulle kunna minska med upp till 3,32 miljarder ton koldioxidekvivalenter fram till 2060. Under samma period skulle den sammanlagda ekonomiska nettovinsten kunna uppgÄ till mellan 529 och 935 miljarder amerikanska dollar.
Teiksma Buseva
Ìę
â Ă tervunnet kisel, silver, aluminium och koppar ersĂ€tter nytillverkning av rĂ„varor, som krĂ€ver mycket energi. Det Ă€r den ersĂ€ttningen som ger utslĂ€ppsminskningarna. Samtidigt gör stigande priser pĂ„ samma material att Ă„tervinningen sĂ„ smĂ„ningom blir lönsam, sĂ€ger John Laurence Esguerra.
Effektivitet kan öka ojÀmlikheten
Men studien pekar ocksÄ pÄ ett dilemma. Om solpanelerna Ätervinns i de regioner dÀr avfallet uppstÄr fördelas nyttan relativt jÀmnt. Samtidigt saknar mÄnga regioner tillrÀckligt stora avfallsvolymer eller den teknik som krÀvs för effektiv Ätervinning.
Om avfallet i stÀllet fÄr transporteras till regioner med en etablerad Ätervinningsindustri ökar den totala nyttan genom stordriftsfördelar och mer avancerad teknik. Men samtidigt koncentreras vinsterna till fÀrre regioner.
Forskarna fann att lokal Ă„tervinning endast ger omkring 69â78 procent av den nytta som kan uppnĂ„s nĂ€r handel med solcellsavfall tillĂ„ts.
â Den lösning som gav störst nytta var ocksĂ„ en av de mest ojĂ€mlika. Det Ă€r den centrala konflikten i studien: effektivitet och jĂ€mlikhet gĂ„r inte automatiskt hand i hand, sĂ€ger John Laurence Esguerra.
Utformningen av subventioner spelar roll
Forskarna undersökte ocksÄ om subventioner kan minska skillnaderna. Ett resultat var att subventioner kopplade till ett högt koldioxidpris faktiskt kan öka ojÀmlikheten, eftersom regioner med högre inkomster, etablerade koldioxidmarknader och gynnsamma förutsÀttningar för Ätervinning fÄr mer stöd.
En modell med gradvis minskande subventioner gav bÀttre resultat. Den innebÀr att Ätervinningsindustrin fÄr stöd medan den byggs upp och att stödet sedan successivt minskar nÀr Ätervinningen blir lönsam. Enligt studien kan detta förbÀttra jÀmlikheten till en brÄkdel av kostnaden för kontinuerliga subventioner.
â Att Ă„tervinna solpaneler kommer att löna sig, bĂ„de ekonomiskt och för klimatet, men systemet blir inte rĂ€ttvist av sig sjĂ€lvt. Det Ă€r under Ă„rtiondet innan Ă„tervinningen blir lönsam som politiken behöver göra skillnad. Hur stödet utformas avgör om nyttan kommer alla till del eller bara ett fĂ„tal regioner, sĂ€ger John Laurence Esguerra.
