һ±¾µÀ

07 september 2026

Ska samhället skydda sig från barn som begår brott, eller behöver barnen själva skyddas? Frågan är central i dagens debatt om ungdomskriminalitet. Men den är långt ifrån ny. Under de senaste 150 åren har samhällets svar växlat mellan straff, vård, uppfostran och stöd.

Tre pojkar sitter på ett räcke vid sidan av gatan. Fotograf: Sten Didrik Bellander / Nordiska museet
Genom historiska källor undersöker forskarna hur föreställningar om ansvar, straff och omsorg har format samhällets syn på unga lagöverträdare.

– När vi diskuterar ungdomskriminalitet i dag framstår många av frågorna som nya. Men föreställningarna om vem som kan hjälpas och vem som bör straffas har förändrats många gånger genom historien, säger Rebecka Andersen, biträdande universitetslektor vid Tema Barn.

Tillsammans med Bengt Sandin, professor emeritus vid Tema Barn, leder hon forskningsprojektet Farliga barn eller barn i fara? Ungdomskriminalitetens föränderliga gränser. Projektet undersöker hur synen på unga lagöverträdare förändrades mellan 1860 och 2000 och vilka idéer som låg bakom samhällets reaktioner på ungdomsbrottslighet.

Forskarna intresserar sig särskilt för hur samma brott, utförda av barn och unga, kunnat beskrivas på helt olika sätt beroende på tid och sammanhang.

– Vi fastnade för dagens debatt och började söka oss tillbaka i historien till när vi sett liknande resonemang. Hur har samhället hanterat de här frågorna över tid? Vad blev resultaten? säger Rebecka Andersen.Ìý

Samma barn, olika berättelser

Med hjälp av polisregister, domstolshandlingar, offentlig statistik och statliga utredningar undersöker forskarna hur unga lagöverträdare har porträtterats och behandlats genom historien.

Ett exempel är en polisrapport från Stockholm 1874 där grupper av barn beskrivs som farliga stöldligor som skapade otrygghet i staden. När forskarna granskar perioden framträder samtidigt en annan bild. Många av brotten handlade om mindre snatterier under år som var präglade av fattigdom och hungersnöd.

– Det intressanta är inte bara vad barnen gjorde, utan hur myndigheter och samhälle valde att beskriva dem. Samma barn kunde framställas som farliga eller som utsatta beroende på vilket perspektiv man utgick från, säger Bengt Sandin.

Under arbetet har forskarna gång på gång stött på barn vars liv inte enkelt låter sig placeras i kategorierna förövare eller offer.

– Vi kan se att många av de barn som beskrevs som ungdomsbrottslingar också hade varit utsatta för brott eller levt under mycket svåra sociala förhållanden. Det är en viktig aspekt när man studerar hur samhället har förstått och hanterat ungdomskriminalitet, säger han.

En man och en kvinna som står bredvid varandra. Jenny Widén
Rebecka Andersen och Bengt Sandin vid Tema Barn forskar om hur gränsen mellan straff och omsorg för unga lagöverträdare har förändrats genom historien.

Vem ses som brottsoffer?

Projektet undersöker också hur kön, klass och etnicitet har påverkat samhällets bedömningar av unga lagöverträdare.

I sin tidigare forskning har Rebecka Andersen studerat flickor som under början av 1900-talet placerades på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen. Flera av dem hade utsatts för sexuella övergrepp av nära anhöriga och blivit gravida. Trots det betraktades de som kriminella och kunde dömas för så kallade horbrott.

– Med dagens ögon skulle vi ha betraktat henne som ett brottsoffer. Endast brottsoffer, säger Rebecka Andersen.

Exemplet visar hur gränsen mellan att ses som brottsling och som brottsoffer har förändrats över tid.

– Det är egentligen ett och samma barn som antingen betraktas som ett farligt barn eller som ett barn i fara. Det är därifrån projektets titel kommer, säger hon.Ìý

Historien ger perspektiv

Frågorna som forskarna studerar är högaktuella. Den 13 augusti 2026 röstade en oenig riksdag ja till skärpta regler för barn och unga som begår brott. Bland annat sänks straffåldern under en femårsperiod, vilket innebär att 14-åringar som begår allvarliga brott kan dömas till fängelse.

För Rebecka Andersen och Bengt Sandin är det ett exempel på hur samhället återigen omprövar var gränsen ska dras mellan straff och omsorg för unga som begår brott.

– Ungdomsfängelser fanns mellan 1938 och 1979. När systemet avvecklades hänvisade utredningar bland annat till att institutionerna inte uppnådde de resultat man hade hoppats på och att de intagna snarare lärde sig att begå fler brott. Det är ett exempel på hur samhället tidigare har omprövat olika sätt att hantera ungdomsbrottslighet, säger Bengt Sandin.

Projektet fick 3,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet i november 2025 och forskarna hoppas att det ska bidra med ett längre historiskt perspektiv till en debatt som ofta fokuserar på dagens problem och lösningar.

– Samhällets syn på unga lagöverträdare har förändrats många gånger. Det vi kan bidra med är kunskap om hur liknande frågor har hanterats tidigare och vilka konsekvenser olika synsätt fått, säger Bengt Sandin.

Ìý

En man och en kvinna som sitter på en röd soffa. Jenny Widén
Ìý

Ìý

Tidigare arbeten:

  • Andersen, Rebecka (2022). I kvinnornas värld: Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905-1947. Doktorsavhandling.
  • Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2000). ”Grå är all teori, grönt är endast livets friska träd: David Lund, hallpojkarna och vetenskapen”. I Eriksson, Bengt Erik & Qvarsell, Roger (red.), Samhällets Linneaner: Kartläggning och förståelse i samhällsvetenskapernas historia. Stockholm: Carlsson.
  • Sandin, Bengt (1997). ”In the large factory towns: Child labour legislation, child labour and school compulsion”. I Industrious Children: Work and Childhood in the Nordic Countries 1850-1990. ISBN 8778382696, s. 17-41.

Kontakt

Avdelning och institution

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.