鈥� N盲r vi diskuterar ungdomskriminalitet i dag framst氓r m氓nga av fr氓gorna som nya. Men f枚rest盲llningarna om vem som kan hj盲lpas och vem som b枚r straffas har f枚r盲ndrats m氓nga g氓nger genom historien, s盲ger Rebecka Andersen, bitr盲dande universitetslektor vid Tema Barn.
Tillsammans med Bengt Sandin, professor emeritus vid Tema Barn, leder hon forskningsprojektet Farliga barn eller barn i fara? Ungdomskriminalitetens f枚r盲nderliga gr盲nser. Projektet unders枚ker hur synen p氓 unga lag枚vertr盲dare f枚r盲ndrades mellan 1860 och 2000 och vilka id茅er som l氓g bakom samh盲llets reaktioner p氓 ungdomsbrottslighet.
Forskarna intresserar sig s盲rskilt f枚r hur samma brott, utf枚rda av barn och unga, kunnat beskrivas p氓 helt olika s盲tt beroende p氓 tid och sammanhang.
鈥� Vi fastnade f枚r dagens debatt och b枚rjade s枚ka oss tillbaka i historien till n盲r vi sett liknande resonemang. Hur har samh盲llet hanterat de h盲r fr氓gorna 枚ver tid? Vad blev resultaten? s盲ger Rebecka Andersen.听
Samma barn, olika ber盲ttelser
Med hj盲lp av polisregister, domstolshandlingar, offentlig statistik och statliga utredningar unders枚ker forskarna hur unga lag枚vertr盲dare har portr盲tterats och behandlats genom historien.
Ett exempel 盲r en polisrapport fr氓n Stockholm 1874 d盲r grupper av barn beskrivs som farliga st枚ldligor som skapade otrygghet i staden. N盲r forskarna granskar perioden framtr盲der samtidigt en annan bild. M氓nga av brotten handlade om mindre snatterier under 氓r som var pr盲glade av fattigdom och hungersn枚d.
鈥� Det intressanta 盲r inte bara vad barnen gjorde, utan hur myndigheter och samh盲lle valde att beskriva dem. Samma barn kunde framst盲llas som farliga eller som utsatta beroende p氓 vilket perspektiv man utgick fr氓n, s盲ger Bengt Sandin.
Under arbetet har forskarna g氓ng p氓 g氓ng st枚tt p氓 barn vars liv inte enkelt l氓ter sig placeras i kategorierna f枚r枚vare eller offer.
鈥� Vi kan se att m氓nga av de barn som beskrevs som ungdomsbrottslingar ocks氓 hade varit utsatta f枚r brott eller levt under mycket sv氓ra sociala f枚rh氓llanden. Det 盲r en viktig aspekt n盲r man studerar hur samh盲llet har f枚rst氓tt och hanterat ungdomskriminalitet, s盲ger han.
Jenny Wid茅n
Vem ses som brottsoffer?
Projektet unders枚ker ocks氓 hur k枚n, klass och etnicitet har p氓verkat samh盲llets bed枚mningar av unga lag枚vertr盲dare.
I sin tidigare forskning har Rebecka Andersen studerat flickor som under b枚rjan av 1900-talet placerades p氓 uppfostringsanstalten Vieb盲ckhemmen. Flera av dem hade utsatts f枚r sexuella 枚vergrepp av n盲ra anh枚riga och blivit gravida. Trots det betraktades de som kriminella och kunde d枚mas f枚r s氓 kallade horbrott.
鈥� Med dagens 枚gon skulle vi ha betraktat henne som ett brottsoffer. Endast brottsoffer, s盲ger Rebecka Andersen.
Exemplet visar hur gr盲nsen mellan att ses som brottsling och som brottsoffer har f枚r盲ndrats 枚ver tid.
鈥� Det 盲r egentligen ett och samma barn som antingen betraktas som ett farligt barn eller som ett barn i fara. Det 盲r d盲rifr氓n projektets titel kommer, s盲ger hon.听
Historien ger perspektiv
Fr氓gorna som forskarna studerar 盲r h枚gaktuella. Den 13 augusti 2026 r枚stade en oenig riksdag ja till sk盲rpta regler f枚r barn och unga som beg氓r brott. Bland annat s盲nks straff氓ldern under en fem氓rsperiod, vilket inneb盲r att 14-氓ringar som beg氓r allvarliga brott kan d枚mas till f盲ngelse.
F枚r Rebecka Andersen och Bengt Sandin 盲r det ett exempel p氓 hur samh盲llet 氓terigen ompr枚var var gr盲nsen ska dras mellan straff och omsorg f枚r unga som beg氓r brott.
鈥� Ungdomsf盲ngelser fanns mellan 1938 och 1979. N盲r systemet avvecklades h盲nvisade utredningar bland annat till att institutionerna inte uppn氓dde de resultat man hade hoppats p氓 och att de intagna snarare l盲rde sig att beg氓 fler brott. Det 盲r ett exempel p氓 hur samh盲llet tidigare har ompr枚vat olika s盲tt att hantera ungdomsbrottslighet, s盲ger Bengt Sandin.
Projektet fick 3,8 miljoner kronor fr氓n Vetenskapsr氓det i november 2025 och forskarna hoppas att det ska bidra med ett l盲ngre historiskt perspektiv till en debatt som ofta fokuserar p氓 dagens problem och l枚sningar.
鈥� Samh盲llets syn p氓 unga lag枚vertr盲dare har f枚r盲ndrats m氓nga g氓nger. Det vi kan bidra med 盲r kunskap om hur liknande fr氓gor har hanterats tidigare och vilka konsekvenser olika syns盲tt f氓tt, s盲ger Bengt Sandin.
听
Jenny Wid茅n
听
Tidigare arbeten:
- Andersen, Rebecka (2022). I kvinnornas v盲rld: Omsorg och tv氓ng p氓 uppfostringsanstalten Vieb盲ckhemmen 1905-1947. Doktorsavhandling.
- Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2000). 鈥滸r氓 盲r all teori, gr枚nt 盲r endast livets friska tr盲d: David Lund, hallpojkarna och vetenskapen鈥�. I Eriksson, Bengt Erik & Qvarsell, Roger (red.), Samh盲llets Linneaner: Kartl盲ggning och f枚rst氓else i samh盲llsvetenskapernas historia. Stockholm: Carlsson.
- Sandin, Bengt (1997). 鈥滻n the large factory towns: Child labour legislation, child labour and school compulsion鈥�. I Industrious Children: Work and Childhood in the Nordic Countries 1850-1990. ISBN 8778382696, s. 17-41.
