Ò»±¾µÀ

15 februari 2022

Arbetet för att skydda samhället mot klimatförändringarna måste ske här och nu. Det är huvudbudskapet i en rapport från Nationella expertrådet för klimatanpassning, där LiU-forskaren Sofie Storbjörk är ledamot, som nyligen lämnades till regeringen.

Översvämning Gävle 2021. Fotograf: Lotte Fernvall

Behövs krafttag

- Det behövs krafttag för att säkerställa att vi går från planering till genomförande. Den befintliga ansvarsfördelningen och styrmedlen är otillräckliga. Detta ställer stora krav på den kommande nationella strategin, säger Sofie Storbjörk, forskare och lektor vid Tema miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning.

Nationella expertrådet för klimatanpassning, där Sofie Storbjörk är en av åtta ledamöter, tillsattes av regeringen 2018. Rådet har till uppgift att utvärdera det pågående arbetet med klimatanpassning i Sverige och föreslå prioriteringar och inriktning på den kommande nationella strategin som väntas 2023. Den 9 februari lämnade rådet sin första rapport till regeringen med nära 170 förslag på hur det svenska klimatanpassningsarbetet kan stärkas. Huvudbudskapet i rapporten är att arbetet måste få betydligt större fokus och gå från ord till handling. Person sitter vid ett bord och pratar.Sofie Storbjörk, miljöforskare vid LiU, ingår i det Nationella expertrådet för klimatanpassning som har kommit med sin första rapport till regeringen. Foto Magnus Johansson

- Det viktiga förberedelsearbetet och planeringen för att möta ett förändrat klimat måste fortsätta, men framför allt krävs insatser som tydliggör ansvar, finansiering och lagstiftning för att komma till rätta med genomförandeunderskottet, säger Sofie Storbjörk.

Stora klimatförändringar

Konsekvenserna från klimatförändringarna är redan här och Sverige måste stärka samhället mot effekterna och samtidigt ta till omfattande åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen, menar expertrådet i rapporten. De skogsbränder, översvämningar och värmeböljor som vi upplevt på senare år är en förvarning om vad som kommer att bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt pågår mer långsamma förändringar som på sikt kan leda till bland annat grundvattenbrist, föroreningar och risker för olika ekosystem.

- Exempelvis är det vattennära byggandet ett fortsatt problem. Incitamenten för att undvika fortsatt byggande i riskområden eller för ansvariga aktörer att vidta lämpliga skyddsåtgärder är i dag för svaga.

- Vi föreslår att finansiering av anpassningsåtgärder vid nybyggnation åläggs exploatören. Vi vill även se ett delat skadeståndsansvar mellan kommun och byggprojektörer samt att detta höjs från 10 till 25 år.

Sätta fart

Nu ligger bollen hos regeringen och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S). Sofie Storbjörk hoppas att förslagen i rapporten ska sätta fart på arbetet med den nya klimatanpassningsstrategin.

- Vår förhoppning är att vi får en strategi 2023 som kraftfullt flyttar Sveriges positioner framåt när det gäller klimatanpassningsarbetet. Det krävs för att säkerställa vårt lands robusthet i ett framtida klimat, säger Sofie Storbjörk.


Det behövs krafttag för att säkerställa att vi går från planering till genomförande

Kontakt

Relaterat innehåll

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra – men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.