De senaste 氓ren har Markus Heilig, professor i psykiatri, 盲gnat mycket kraft 氓t att f枚rst氓 hur v氓ra liv formas av ber盲ttelserna som vi skapar f枚r att f枚rst氓 dem.
鈥� H盲lften av mina patienter har livsber盲ttelser d盲r man, 盲ven om man 盲r r盲tt h盲rdad, g氓r hem efter jobbet och 盲r tagen av det de ber盲ttar.
Uppfattningen har l盲nge varit att en sv氓r uppv盲xt med traumatiska upplevelser i sig kan orsaka beroendesjukdom senare i livet. Men den bilden utmanas av nyare forskning som visar att genetik har en stor roll. Flera samband kan f枚rklaras av att f枚r盲ldrar, som i vissa fall gett sina barn en stressfylld, traumatisk uppv盲xtmilj枚, ocks氓 f枚rt sina gener vidare till barnen. Gener som kan g枚ra dem mer s氓rbara f枚r exempelvis beroende. Markus Heilig har blivit n盲rmast besatt av hur vanligt det 盲r med feltolkningar av samband.
鈥� Jag tror att det 盲r v盲ldigt fundamentalt och inbyggt i v氓ra hj盲rnor att dra slutsatsen att n盲r saker ofta f枚rekommer tillsammans, som barndomstrauma och problem senare i livet, s氓 m氓ste det betyda att det ena orsakar det andra. Ibland st盲mmer det, men v盲ldigt ofta 盲r det inte s氓.
F枚r flertalet beroenden st氓r genetiken f枚r runt 50 procent av risken. Markus Heilig po盲ngterar att 盲ven om gener spelar en stor roll betyder inte det att ens 枚de 盲r f枚rutbest盲mt. Han l氓nar en beskrivning fr氓n en doktorand, som liknar den genetiska s氓rbarheten vid tyngdkraften. Om drogen ligger p氓 marken 盲r det l盲tt att resa sig och g氓 d盲rifr氓n f枚r en person som befinner sig p氓 m氓nen d盲r gravitationen 盲r l氓g. Men det 盲r n盲stan om枚jligt f枚r en person p氓 en planet med v盲ldigt h枚g tyngdkraft som drar kroppen ner mot drogen. Den som har en genetisk s氓rbarhet f枚r beroende f氓r k盲mpa mycket h氓rdare f枚r att st氓 emot.
Jenny WId茅n
Det har g氓tt drygt tio 氓r sedan Markus Heilig flyttade tillbaka hem med sin familj efter elva 氓r i USA. I Link枚ping hade han f氓tt m枚jlighet att starta Centrum f枚r social och affektiv neurovetenskap, CSAN.
鈥� Jag 盲r l盲kare och min dr枚m var att bygga upp en god universitetsklinik d盲r de kliniska utmaningarna kan inspirera till forskningsprojekt och d盲r forskningen kan ha positiva effekter f枚r patienterna.
CSAN har vuxit sedan dess. Vid sin sida har Markus Heilig nu flera professorer som driver sina egna forskningsinriktningar inom neurovetenskap, b氓de klinisk forskning och grundforskning. Fr氓n runt 30 personer d氓, 盲r de i dag mer 盲n 100. Nyligen uts氓gs CSAN till ett av universitetets excellenscenter 鈥� ett kvitto p氓 att verksamheten blivit en av LiU:s starkaste forskningsmilj枚er.
Forskningen b盲r frukt
N盲r han ber盲ttar om olika sp氓r inom beroendeforskningen delar han in dem i 鈥漧氓ngskott鈥� och 鈥漧氓gt h盲ngande frukter鈥�. Och den som verkar n盲rmast att b盲ra frukt handlar inte om l盲kemedel. 脛nda sedan Markus Heilig kom till Link枚ping har hans grupp och en annan forskargrupp samarbetat om att unders枚ka om stimulering av s盲rskilda omr氓den i hj盲rnan med magnetf盲lt kan hj盲lpa mot alkoholberoende, s氓 kallad transkraniell magnetstimulering. Metoden anv盲nds i v氓rden mot depression.
De valde att titta p氓 tv氓 olika omr氓den i hj盲rnan i var sin studie. Markus Heilig konstaterar roat att hans forskargrupp fr氓n b枚rjan satsade p氓 fel h盲st. Det visade sig n盲mligen att magnetstimuleringen minskade alkoholbruk och sug hos alkoholberoende patienter n盲r den riktades mot hj盲rnans framlober, d盲r han inte hade f枚rv盲ntat sig n氓gon effekt. Nu har forskarna tillsammans med ett teknikf枚retag startat en klinisk studie p氓 200 personer och hoppas att metoden ska n氓 hela v盲gen fram till godk盲nd behandling.
鈥� S氓 just nu ser det ut som att jag, ironiskt nog, f氓r n枚ja mig med att en icke farmakologisk behandling 盲r den mest lovande produkten av v氓r forskning.
Jenny Wid茅n
Han trycker p氓 att som forskare och inom v氓rden f氓r man inte kl盲nga sig fast vid en id茅. Man m氓ste vara 枚ppen f枚r att, och till och med vilja, bli motbevisad. Under sin karri盲r har han flera g氓nger omv盲rderat sin uppfattning n盲r det kommit nya tillf枚rlitliga data.
I andra fr氓gor har hans h氓llning st氓tt emot tidens tand.
鈥� Om mina dagar tog slut nu och Sankt Per skulle fr氓ga 鈥橵ad har du att s盲ga till ditt f枚rsvar?鈥� s氓 盲r det inte artiklarna i bra tidskrifter jag skulle dra fram.
Han skulle i st盲llet ber盲tta om hur han som ung l盲kare, tv氓 氓r efter att han blivit specialist i psykiatri, blev klinikchef f枚r en stor beroendeklinik. Heroin fl枚dade in i Sverige och han beh枚vde ta st盲llning till hur de som fastnat i heroinberoende skulle behandlas. Innan han tilltr盲dde jobbet st盲ngde han in sig och l盲ste p氓 ordentligt om vad forskningen sa. Hans slutsats blev att den svenska, d氓varande h氓llningen gick p氓 tv盲rs mot vad forskningen visade. Han b枚rjade f枚respr氓ka att det vore b盲ttre att behandla fler heroinberoende patienter med l盲kemedlen metadon eller buprenorfin, som verkar p氓 liknande s盲tt som heroin men mycket l氓ngsammare och utan att ge en 鈥漦ick鈥�.
Hans 氓sikter m枚tte starkt motst氓nd. Det stimulerade den lilla forskargruppen till att g枚ra kliniska studier som nu citeras av forskare i hela v盲rlden. 脛nd氓 tog det 枚ver ett decennium innan v盲ndningen kom. Nya riktlinjer gjorde det m枚jligt f枚r m氓nga fler patienter att f氓 behandling. D枚dligheten i heroinberoende hade varit stadigt p氓 v盲g upp, men sv盲ngde efter 氓r 2015. Trenden pekar nu ner氓t.
鈥� Det var r盲tt v盲g och har r盲ddat v盲ldigt m氓nga m盲nniskoliv.
Han n盲mner att det kan k盲nnas paradoxalt att g氓 till forskningslabbet och dr枚mma om att ta fram nya, fantastiska l盲kemedel grundade i vetenskap.
鈥� Vi kan ju b枚rja med att p氓 ett effektivt s盲tt anv盲nda de behandlingar vi redan har. Samtidigt 盲r det s氓 att n盲r vi f氓r fram n氓got riktigt bra, d氓 har det s氓 h盲r stor potential att g枚ra skillnad i m盲nniskors liv. Det tycker jag motiverar att vi forts盲tter att anstr盲nga oss att g枚ra nya uppt盲ckter.
Artikeln har ocks氓 publicerats i LiU magasin nr 1/2026.
Jenny Wid茅n
