Ò»±Ÿ”À

23 juli 2026

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie, publicerad i Nature Climate Change, undersöker vilka förändringar som statliga delegater och andra deltagare vid klimatmötet COP29 själva vill se. Resultaten pekar bland annat på ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa. Fotograf: COP29
Deltagare vid klimatmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjan, 2024.

Debatten om FN:s klimatmöten har blivit allt intensivare under de senaste Ären. Förhandlingarna har bland annat kritiserats för att vara lÄngsamma, alltför beroende av konsensus och öppna för stort inflytande frÄn olika sÀrintressen.

– Det finns mĂ„nga förslag pĂ„ hur processen skulle kunna förĂ€ndras. DĂ€remot har det saknats systematisk kunskap om vad de personer som faktiskt deltar i förhandlingarna tycker, sĂ€ger Faradj Koliev som Ă€r docent pĂ„ Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

I en ny studie undersöker han tillsammans med professor Björn-Ola Linnér och docent Naghmeh Nasiritousi, bÄda vid Tema MiljöförÀndring och Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och doktor Alexandra Buylova vid Utrikespolitiska institutet, vilka förÀndringar som statliga delegater och observatörer vill se i det internationella klimatsamarbetet.

– Debatten om FN:s klimatförhandlingar handlar ofta om vilka reformer som vore önskvĂ€rda. VĂ„r studie visar i stĂ€llet vilka reformer som faktiskt kan samla stöd bland deltagare i klimatförhandlingarna frĂ„n olika delar av vĂ€rlden, vilket Ă€r sĂ€rskilt viktigt i en tid av ökade geopolitiska spĂ€nningar, sĂ€ger Björn-Ola LinnĂ©r.

Deltagare vid COP29 svarade
En stor grupp mÀnniskor som sitter i ett rum. COP29
Deltagare vid klimatmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjan, 2024.

Studien bygger pÄ ett enkÀtexperiment med statliga delegater och observatörer som deltog vid COP29 i Baku i november 2024. Observatörerna representerade olika typer av icke-statliga aktörer.

– Det hĂ€r Ă€r den första studien som systematiskt undersöker instĂ€llningen till olika förĂ€ndringar bland personer som sjĂ€lva deltar i FN:s klimatförhandlingar, sĂ€ger Faradj Koliev.

Det finns en rad förslag pĂ„ hur man kan reformera FN:s klimatförhandlingar, men en reform krĂ€ver bred uppslutning av lĂ€nder. Den hĂ€r studien Ă€r den första av sitt slag som mĂ€ter preferenser bland lĂ€nder och icke-statliga aktörer för att visa vilka förslag som kan samla bred enighet, konstaterar Naghmeh Nasiritousi.Ìę

Vill se större fokus pÄ genomförande

Ett av de tydligaste resultaten Àr att deltagarna vill se mindre fokus pÄ nya klimatöverenskommelser och större fokus pÄ att genomföra de Ätaganden som redan har beslutats.

– Det som förenar mĂ„nga av deltagarna Ă€r viljan att stĂ€rka uppföljningen av klimatĂ„taganden och lĂ€gga större fokus pĂ„ genomförande. DĂ€r ser vi den tydligaste gemensamma nĂ€mnaren för hur klimatförhandlingarna kan börja reformeras, sĂ€ger Björn-Ola LinnĂ©r.

Studien visar ocksÄ ett starkt stöd för ökad transparens.

– Det kan handla om att tydligare följa hur lĂ€nder lever upp till sina löften och att göra information om genomförandet mer tillgĂ€nglig, sĂ€ger Faradj Koliev.

MÄnga av deltagarna Àr Àven öppna för att förÀndra hur beslut fattas under klimatmötena. Ett alternativ som, enligt studien, fÄr stöd av deltagarna Àr att behÄlla konsensus i de viktigaste frÄgorna, men anvÀnda majoritetsomröstningar i andra frÄgor. En sÄdan modell skulle kunna göra det lÀttare att fatta beslut utan att helt överge principen om konsensus.

Olika syn pÄ representation och inflytande

Samtidigt visar studien tydliga skillnader mellan statliga delegater och icke-statliga aktörer. Skillnaderna gÀller framför allt synen pÄ vilka grupper som bör vara representerade och hur stort inflytande olika aktörer ska ha i förhandlingarna. Resultaten visar dÀrmed att det finns ett brett stöd för vissa förÀndringar, men ocksÄ frÄgor dÀr deltagarnas intressen och perspektiv gÄr isÀr.

Mer om studien

Studien Reform preferences of key actors in the UNFCCC process Àr publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.Ìę.Ìę

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.