һ±¾µÀ

10 september 2026

Nu är superdatorn Arrhenius vid һ±¾µÀs universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. 

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni. Thor Balkhed
Invigning av superdatorn Arrhenius. Tidigare högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg klipper bandet.
Arrhenius är Sveriges första superdator inom det europeiska samarbetet EuroHPC och ingår i den nationella infrastrukturen NAISS, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den räknas som en världens snabbaste superdatorer och den ger forskare kraftfullare möjligheter att arbeta med avancerade simuleringar, artificiell intelligens och stora datamängder.

Vid invigningen den 8 september på Linköpings universitet deltog representanter från bland annat Regeringskansliet, Vetenskapsrådet, EuroHPC och NVIDIA.

– I dag inviger vi inte bara vår nya superdator. Vi öppnar dörren till nya möjligheter för forskningen, sade rektor Jan-Ingvar Jönsson i sitt välkomsttal.

Samlar nationella resurser

Arrhenius togs i drift i slutet av maj. Nu flyttas användare successivt över från äldre system och övergången ska vara klar i januari 2027. Genom att samla de nationella beräkningsresurserna på en plats kan kapaciteten användas mer effektivt, samtidigt som stöd, utbildning och vetenskaplig kompetens även fortsättningsvis finns vid lärosäten och forskningsorganisationer runt om i landet.

Samtidigt får Linköpings universitet en central roll i att omvandla den avancerade infrastrukturen till ny kunskap, teknik och lösningar på samhällsutmaningar.

– Etableringen av NAISS vid LiU och nu Arrhenius visar hur forskningsinfrastruktur skapar värde: inte bara genom att ge tillgång till teknik, utan genom att skapa gemenskaper, kompetens och nya samarbeten kring tekniken, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Stärker LiU:s roll i Europa

För Linköpings universitet innebär värdskapet såväl ett långsiktigt ansvar som nya möjligheter. Arrhenius ger LiU-forskare närhet till en nationell och europeisk forskningsresurs och kan bidra till nya samarbeten, kompetens och forskningsgenombrott.

– Genom Arrhenius ger vi forskare möjlighet att ställa frågor som ännu inte kan besvaras. Det är ett ansvar som vi vid Linköpings universitet är mycket stolta över att bära, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Fakta

Superdatorn Arrhenius är döpt efter den svenska geologen och kemisten Carl Axel Arrhenius som upptäckte mineralet gadolinit.

NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) är en organisation för superdatorer med säte vid Linköpings universitet. Det är en centrumbildning som finansierats av Vetenskapsrådet.
Läs mer på 

EuroHPC JU grundades 2018 för att möjliggöra en koordinering och samfinansiering inom EU för att säkerställa Europas plats som ledare inom superdatorer. Budgeten för EuroHPC JU under perioden 2021–2027 ligger på cirka 7 miljarder Euro.
Läs mer på 
Ett serverrum fyllt med massor av färgglada kablar. Fotograf: Thor Balkhed
Superdator Arrhenius, Campus Valla

Teknisk fakta

  • System: Hewlett Packard Enterprise.
  • CPU: 424 × AMD EPYC Turin med 128 kärnor
  • GPU: 382 noder med 4 × NVIDIA Grace Hopper Superchips vardera
  • Lagring: 29 PB parallellt filsystem
  • Placering på TOP500-listan: #42 i världen (juni 2026)
  • Egen miljö för känsliga data
  • Molnbaserad beräknings- och datamiljö

Kontakt

Mer läsning

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.