һ±¾µÀ

23 september 2026

AI kan hitta mönster som människor missar och tillföra ny information i beslutsfattandet. Men det leder inte automatiskt till bättre beslut. I sin doktorsavhandling har Bijona Troqe vid һ±¾µÀs universitet undersökt vad som händer när människor och AI fattar beslut tillsammans.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild. Fotograf: Teiksma Buseva
Bijona Troqe är doktor i industriell ekonomi vid һ±¾µÀs universitet. Den 22 september 2026 försvarade hon sin doktorsavhandling om hur människor och AI fattar beslut tillsammans. Hennes huvudhandledare var Nicolette Lakemond, professor i industriell organisation.

AI blir en allt vanligare del av beslutsfattandet i organisationer. Inom vården kan AI hjälpa till att analysera stora mängder information, hitta mönster och bedöma komplexa fall. AI kan också påverka vad människor uppmärksammar, hur de förstår ett problem och hur ett beslut växer fram.

Det är detta Bijona Troqe har velat förstå i sin forskning. I stället för att fråga om AI fattar bättre beslut än människor har hon undersökt vad som händer när människor och AI bidrar till samma beslutsprocess.

– Jag vill förstå beslutsfattande mellan människor och AI ur ett organisatoriskt perspektiv. Jag studerar inte själva tekniken och försöker inte heller optimera verktygen, säger Bijona Troqe.

Hennes forskning handlar om beslutsfattande i organisationer där många människor, olika typer av kunskap och osäkerhet är en del av processen.

Rollerna är inte fastaÌý

Bijona Troqe har studerat tre områden inom svensk precisionsmedicin: AI-stödd bröstcancerscreening, utveckling av individanpassade läkemedel och datadriven vård. I forskningen ingår bland annat intervjuer, fokusgrupper, observationer, studiebesök och dokumentanalyser.

Ett av de viktigaste resultaten är att människor och AI inte har fasta roller. Vem som bidrar med vad kan förändras beroende på situationen, vilken information som finns och hur stor risken är.

Vid bröstcancerscreening kan till exempel en riskbedömning från AI påverka hur en mammografibild hanteras och om den behöver granskas ytterligare. I andra situationer bidrar AI och radiologen i olika delar av processen.

– Jag såg en mer fördelad och föränderlig form av samarbete. Inom samma arbetsflöde kan samarbetet se olika ut, säger Bijona Troqe.

AI kan analysera stora mängder data och hitta mönster. Människor bidrar med yrkeserfarenhet och kunskap om sammanhanget som AI-systemet kanske saknar. Deras styrkor kan därför komplettera varandra.Ìý

AI påverkar vad vi uppmärksammar

Forskningen visar också att AI kan påverka ett beslut långt innan det slutliga valet görs. Genom att sortera information, hitta mönster och göra riskbedömningar kan AI påverka vad människor lägger märke till och hur de förstår ett problem.

Ett exempel kommer från datadriven vård. Vårdpersonal fick ange vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att förutsäga vilka patienter som skulle återvända till akutmottagningen efter att de skrivits ut. När en modell analyserade data lyfte den fram både faktorer som personalen hade bedömt som mindre viktiga och faktorer som de inte hade tagit med.

– AI kan lyfta fram sådant som beslutsfattare inte har tänkt på tidigare, säger Bijona Troqe.

Organisationer behöver därför fundera över både vad AI gör mer synligt och vad som samtidigt kan få mindre uppmärksamhet.

–ÌýDet blir inte alltid bättre.Därför behöver vi förstå mer om hur vi samarbetar och samspelar med den här tekniken, säger Bijona Troqe.

Börja med problemet

Organisationer som överväger att införa AI bör först definiera vilket beslut de vill förbättra och vilket problem de vill lösa, menar Bijona Troqe. Tekniken bör inte vara utgångspunkten.

En kvinna som står framför en träskulptur. Teiksma Buseva
Ìý

De behöver också ta hänsyn till vilka som fattar besluten, deras yrkeskunskap, organisationens mål och de tekniska och organisatoriska förutsättningarna.

– Var tydlig med varför ni vill införa AI. Vilket är det faktiska behovet? Vilket problem försöker ni lösa? Jag skulle börja där, säger Bijona Troqe.

Även om forskningen bygger på vården kan resultaten vara användbara i andra organisationer där beslut involverar många aktörer, flera typer av kunskap och osäkerhet.

– Beslut fattas aldrig isolerat. De är alltid en del av ett sammanhang, säger Bijona Troqe

Mer om studien

Tre forskningsområden

AI-stödd bröstcancerscreening

Bijona Troqe studerade AI-stödd bröstcancerscreening i Sverige. Studien visar hur radiologer och AI kan ha olika roller i beslutsprocessen beroende på exempelvis AI-systemets riskbedömning och det enskilda fallet.

Utveckling av individanpassade läkemedel

Bijona Troqe studerade en organisation som utvecklar individanpassade läkemedel och undersökte hur AI och annan ny teknik skulle kunna bli en del av verksamheten. Studien gav kunskap om hur organisationer kan förbereda sig för ny teknik och koppla den till verksamhetens behov och arbetssätt.

Datadriven vård i Region Halland

Bijona Troqe studerade flera exempel på hur AI och prediktiva modeller används som stöd för beslut i vården. Det handlade bland annat om verktyg som identifierar risker, hjälper till att prioritera patienter och hittar mönster i patientdata som vårdpersonalen annars kanske inte hade uppmärksammat.

Ìý

Om Bijona Troqe

En kvinna som sitter på en stol i ett rum. Fotograf: Teiksma Buseva

Bijona Troqe studerade strategisk management vid Linköpings universitet. Där väcktes hennes intresse för AI och beslutsfattande. I sin masteruppsats undersökte hon AI inom rekrytering, vilket senare ledde vidare till hennes doktorandforskning om beslutsfattande mellan människor och AI.

Som doktorand vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet ingick Bijona Troqe i en forskargrupp tillsammans med andra doktorander. Hon var också en del av forskarskolan WASP-HS, som samlar doktorander från hela Sverige som forskar om AI och samhälle.

I dag arbetar Bijona Troqe vid Sweden AI Factory, som är en del av NAISS, med frågor som rör AI-infrastruktur och internationella samarbeten.

Har du frågor?

Kontakta Bijona Troqe.

Läs mer om LiU:s forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.

En man i labbrock som står framför en vit vägg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.