鈥� Vi menar inte att man borde f氓 fler att g氓 i skolan l盲ngre. Utbildningsniv氓 kan snarare ses som en mark枚r som hj盲lper v氓rden att identifiera patienter som kan beh枚va extra st枚d, exempelvis genom anpassad information, rehabilitering och uppf枚ljning efter sjukhusvistelsen, s盲ger Rasmus 脜hman, doktorand vid Link枚pings universitet och l盲kare vid R氓sl盲tt v氓rdcentral i J枚nk枚ping.
I Sverige drabbas cirka 17 500 personer av h枚ftfraktur varje 氓r. Medel氓ldern hos de drabbade 盲r 枚ver 80 氓r, och med en 氓ldrande befolkning kommer antalet akuta h枚ftoperationer att 枚ka p氓 sikt.
Charlotte Perhammar
Svensk sjukv氓rd f枚ljer en v盲lbepr枚vad standardprocedur f枚r h枚ftfrakturer, ofta med snabbsp氓r till kirurgi, men trots det varierar 枚verlevnadsgraden efter operationen. Forskare vid Link枚pings universitet och Queen Mary University of London har unders枚kt varf枚r.
Fyra socioekonomiska faktorer
Fr氓n det svenska register som samlar data om operationer och narkoser 鈥� SPOR 鈥� har de f枚ljt cirka 58 000 personer som drabbats av h枚ftfraktur med efterf枚ljande akut operation. Forskarna kunde se att d枚dligheten bland patienter i 氓ldern 80鈥�84 氓r var tre g氓nger s氓 h枚g som den f枚rv盲ntade d枚dligheten i samma 氓ldersgrupp i den svenska befolkningen, 盲ven tv氓 氓r efter operationen.
D盲refter unders枚kte de fyra olika socioekonomiska faktorer f枚r att se vilka som hade starkast samband med d枚dligheten 鈥� utbildningsniv氓, bostadsomr氓de, inkomst och tillg氓ng till hemtj盲nst eller 盲ldreboende.
鈥� Det finns en koppling mellan 枚kad risk f枚r d枚dlighet p氓 b氓de kort och l氓ng sikt, baserat p氓 de individuella socioekonomiska faktorer som vi unders枚kte. Framf枚r allt var det utbildningsniv氓 som visade starkast samband med d枚dligheten, s盲ger Rasmus 脜hman.
Charlotte Perhammar
Resultaten visade ocks氓 att inkomst spelade mindre roll, medan tillg氓ng till hemtj盲nst eller 盲ldreboende var mer sv氓rtolkat. Och bostadsomr氓de visade sig inte spela n氓gon st枚rre roll alls.
鈥� Utifr氓n v氓ra data verkar det inte finnas n氓gra tydliga skillnader i 枚verlevnad beroende p氓 vilken typ av sjukhus man opereras p氓 f枚r en h枚ftfraktur, s盲ger Rasmus 脜hman.
贬盲濒蝉辞濒颈迟迟别谤补肠颈迟别迟
Tidigare studier har visat samband mellan socioekonomiska faktorer och d枚dlighet, men m氓nga har anv盲nt sammansatta m氓tt snarare 盲n individuella faktorer. De studier som 盲nd氓 har unders枚kt utbildning och inkomst separat har d氓 identifierat dem som likv盲rdiga. D氓 utgick inkomstniv氓n fr氓n taxerad inkomst, ett m氓tt som inte ger hela bilden enligt Rasmus 脜hman, s盲rskilt f枚r en 盲ldre grupp som inte jobbat p氓 l盲nge.
Charlotte Perhammar
Att just utbildningsniv氓 hade starkast samband med d枚dlighet menar Rasmus 脜hman kan vara kopplat till hur en individ kan ta sig igenom den l氓nga process som en operation inneb盲r.
鈥� Det finns ett begrepp som heter h盲lsolitteracitet, som vi t盲nker kan ha en n盲ra relation till utbildningsniv氓. Det handlar om hur man kan ta till sig information fr氓n v氓rden och f枚rst氓 varf枚r man ska g枚ra olika saker. Det kan ocks氓 vara s氓 att h枚gre utbildningsniv氓 h盲nger ihop med ett st枚rre socialt s盲kerhetsn盲t och b盲ttre st枚d fr氓n familj och anh枚riga, s盲ger Rasmus 脜hman.
Studien finansierades av Futurum 鈥� akademin f枚r h盲lsa och v氓rd vid Region J枚nk枚pings l盲n, Link枚pings L盲kares盲llskap samt ALF-medel fr氓n Region 脰sterg枚tland.
Artikel: , Rasmus 脜hman, M氓ns Thulin, Tom E.F. Abbott, Alexander J. Fowler, Anna Oscarsson Tibblin, Karin Bj枚rnstr枚m Karlsson, Michelle S. Chew, British Journal of Anaesthesia, publicerad online 5 augusti 2026. DOI: 10.1016/j.bja.2026.06.026
