Ò»±¾µÀ

Bakom satsningen står ett samarbete mellan sjuksköterskeutbildningen och universitetsbiblioteket. Studentgrupperna förändras, liksom de digitala informationsmiljöer och yrkesliv som utbildningen ska förbereda dem för. Därför utforskar samarbetet hur undervisningen kan bli mer aktiv, relevant och professionsnära – och hur studenter kan få stöd i att fördjupa, värdera och använda kunskap kritiskt.

I stället för traditionella föreläsningar möter studenterna olika scenarier där de behöver tänka, resonera och lösa problem tillsammans. Fokus ligger på sådant som är centralt i yrket: att dra slutsatser, fatta beslut och samarbeta i komplexa situationer.

Lärande som engagerar

Ett av de mer innovativa inslagen är escape room‑inspirerade workshops. Här arbetar studenter i grupp för att lösa uppgifter kopplade till exempelvis anatomi, fysiologi och kliniskt resonemang.

Samtidigt används virtuell verklighet (VR) för att ge nya perspektiv på hur kroppen fungerar. Studenterna kan till exempel utforska hur kroppen reagerar på stress eller förändringar i cirkulation, och sedan diskutera sina upplevelser tillsammans.

Tekniken är dock inte ett mål i sig, utan ett sätt att göra lärandet mer levande. Det handlar om att skapa situationer där kunskap blir något man prövar och använder – inte bara tar in.

- Pedagogiken tar sin utgångspunkt i hur dagens studenter lär, genom utmaningar, kreativitet och ett aktivt utforskande. Genom att förena eget lärande med handledning och gemensam reflektion skapas en undervisning där kunskap inte bara tas in, utan prövas, diskuteras och fördjupas i ett meningsfullt sammanhang, förklarar Mats Westas som är universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet.

Biblioteket kliver in i undervisningen

Projektet visar också på en förändrad roll för universitetsbiblioteket. Här är biblioteket inte bara en stödfunktion, utan en aktiv partner i undervisningen. Kompetenser inom informationssökning, källkritik och digitala verktyg vävs in i lärandet på ett naturligt sätt. Det är färdigheter som är avgörande i dagens vård, där tillgång till och tolkning av information är en viktig del av yrkesrollen.

Arbetet har redan lett till konkreta resultat, bland annat en vetenskaplig artikel och presentationer på internationella konferenser.

- I ett samhälle där informationsflöden, digitala verktyg och AI präglar både studier och yrkesliv blir bibliotekets roll mer central. Våra kompetenser inom informationssökning, källkritik och digital kompetens är inte längre ett komplement till utbildningen, de är en förutsättning för den. Men kanske viktigast av allt är erfarenheterna från själva undervisningen. När studenter får arbeta aktivt, tillsammans och i realistiska situationer, ökar både engagemanget och förståelsen, säger Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Linköpings universitet

Blicken framåt

Även om projektet vuxit fram inom sjuksköterskeutbildningen berör det större frågor: hur undervisning kan utvecklas i en tid där både teknik och studentgrupper förändras snabbt.
Efterhand har samarbetet blivit mer än ett lokalt undervisningsinitiativ. Genom dokumentation, analys och uppföljning har erfarenheterna kunnat utvecklas till kunskap som delas vidare genom vetenskaplig publicering.

- Vi ville visa hur pedagogiskt samarbete och nya idéer kan omsättas i konkret undervisningsutveckling , där traditionella arbetssätt kompletteras med metoder som bättre möter dagens studentgrupper, digitala kunskapsmiljöer och framtidens yrkesliv, avslutar Mats Westas och Niklas Ferdinand Carlsson