– Det är en kombination av långsiktiga processer som havsnivåhöjningar, temperaturökning, ökenspridning och plötsliga katastrofer, som exempelvis översvämningar, som påverkar säkerhetsläget. Klimatförändringar kan därmed direkt och indirekt påverka mänsklig säkerhet, säger Veronica Brodén Gyberg, biträdande universitetslektor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Hon har på uppdrag av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) undersökt biståndsmyndigheten Sidas sätt att arbeta med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Tillsammans med forskaren Malin Mobjörk har hon skrivit rapporten Framing and responding to climate-related security risks in Swedish development cooperation.
Biståndsorganisationer har en viktig roll
Långsiktigt och förebyggande arbete är centralt i arbetet med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Därför har organisationer med fokus på bistånd och utvecklingssamarbete, som exempelvis FN och Sida, en viktig roll.
Forskningsrapporten presenterar hur den svenska biståndsmyndigheten Sida arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker samt hur organisationen själv framställer detta arbete. Forskarna undersöker hur Sida arbetat för att få in ytterligare ett perspektiv i sitt arbete, det om säkerhet, bredvid de som handlar om att bekämpa fattigdom, miljö- och klimatförändringar samt att främja jämställdhet. Forskarna har också undersökt hur man hanterar överlapp mellan perspektiven miljö och klimat samt konflikt.
I arbetet med rapporten har Veronica Gyberg och Malin Mobjörk studerat olika dokument, intervjuat 24 anställda i Sverige och Etiopien, Kenya, Somalia och Sudan samt hållit en workshop för Sida-anställda.
Resultaten visar att Sida har lyckats bra på en övergripande nivå med att föra in miljö-, klimat- samt konfliktperspektivet i organisationen, både på huvudkvarteret i Stockholm och på ambassader i Östra Afrika. De anställda uttrycker också intresse för att samtliga perspektiv ska genomsyra verksamheten. Samtidigt finns relativt lite vägledning kring arbete med hur man kan arbeta med överlapp mellan dessa två områden. Hur perspektiven relaterar till varandra diskuteras i landstrategier till exempel, men arbetet med integrering ser olika ut i olika delar av organisationen och beroende på vilket typ av bistånd och geografiskt område som är i fokus.
Från policy till praktik
Resultatet i studien går i linje med vad man sett i forskning om andra biståndsaktörer, nämligen att organisationer som arbetar med utveckling och bistånd kan ha svårigheter att samordna olika perspektiv, lösa kompetensutvecklingsfrågor och att avsätta tillräckliga resurser för integreringsarbete. Det kan exempelvis uppstå en viss trötthet i organisationen när det uppstår konkurrens mellan perspektiv som ska integreras.
– Sida arbetar aktivt med klimat och säkerhet, men djupare integreringsarbete skulle skapa bättre förutsättningar. Mer resurser och stärkt kompetens skulle kunna bidra till det. I vissa kontexter är Sverige också en av få biståndsaktörer som jobbar aktivt med insatser som integrerar miljö och klimat, fred och säkerhet samt jämställdhet. Detta är en styrka, men den kan utvecklas, säger Veronica Gyberg.
Den 29 april håller Veronica Brodén Gyberg och Malin Mobjörk en online-workshop tillsammans med Sida-anställda om studiens resultat..
Rapport:
, Malin Mobjörk and Veronica Brodén Gyberg (2020)
