Ò»±Ÿ”À

12 augusti 2026

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria och optimalt behandlade. Fynden pekar mot att immunceller av typen neutrofiler driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter men inte syns i vårdens rutinprover. Studien är gjord av forskare vid Ò»±Ÿ”Às universitet. 

En kvinna i en gul labbrock och blÄ handskar. Fotograf: Thor Balkhed
Maike Schneider, doktorand vid LiU, jobbar med framtagning av vita blodkroppar från helblod.

°­°ùČčČÔČő°ìĂ€°ù±ôČőČőÂáłÜ°ì»ćŽÇłŸ, som orsakas av att kĂ€rlen som förser hjĂ€rtmuskeln med blod drabbats av plackbildning, kan te sig stabil och symtomfri under lĂ„nga perioder. Men sjukdomen kan nĂ€r som helst bli instabil och orsaka hjĂ€rtinfarkt. Efter en hjĂ€rtinfarkt kan lĂ„ggradig inflammation pĂ„gĂ„ i kroppen under flera mĂ„nader eller Ă„r. Mycket forskning talar för att den lĂ„ngdragna inflammationen ökar risken för ny hjĂ€rtinfarkt. I Sverige drabbas varje Ă„r mer Ă€n 20 000 individer av hjĂ€rtinfarkt.

En kvinna i en vit skjorta som stÄr framför en spegel. Thor Balkhed
Lena Jonasson, professor i kardiologi vid Linköpings universitet och överlÀkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.
– Behandlingen efter hjĂ€rtinfarkt har utvecklats fantastiskt med mediciner och ballongvidgande ingrepp, men inflammationen som pĂ„gĂ„r hos dessa patienter förstĂ„r vi fortfarande inte tillrĂ€ckligt vĂ€l, sĂ€ger Lena Jonasson, professor i kardiologi vid Linköpings universitet och överlĂ€kare vid Universitetssjukhuset i Linköping, som har lett studien som publicerats i tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology.

Neutrofiler reagerar snabbt

Linköpingsforskarna var sÀrskilt intresserade av en typ av vita blodkroppar som heter neutrofiler. De Àr vÄra vanligaste immunceller och behöver reagera snabbt för att döda skadade celler och bakterier.

– I tidigare studier har vi dock visat att neutrofilerna hos patienter med stabil kranskĂ€rlssjukdom Ă€r alltför lĂ€ttretade. NĂ€r de utsĂ€tts för stress reagerar de hĂ€ftigare Ă€n neutrofiler frĂ„n friska personer. De finns ocksĂ„ i större mĂ€ngd hos patienter, sĂ€ger Lena Jonasson.

Neutrofilerna Àr visserligen mÄnga, men stannar bara 24 timmar i blodcirkulation. DÀrefter Àr de programmerade att dö. Denna hÄrda reglering av neutrofiler anses vara kritisk för att en inflammatorisk reaktion ska gÄ över nÀr den inte lÀngre behövs. LiU-forskarna misstÀnkte att nÄgot kunde vara fel i neutrofilers beteende vid kranskÀrlssjukdom.

T-celler dÀmpar inflammation

För att ta reda pÄ det renade de fram neutrofiler frÄn blod frÄn 20 patienter som haft hjÀrtinfarkt och 19 friska personer av samma kön och Älder. Patienternas kranskÀrlssjukdom var optimal behandlad enligt rÄdande riktlinjer och de hade inga symtom av sin sjukdom. Ingen av dem hade heller tecken till inflammation, enligt rutinprovet CRP, som ocksÄ kallas snabbsÀnka.

En kvinna som stÄr framför en byggnad med armarna i kors. Thor Balkhed
Maike Schneider, doktorand vid Institutionen för hÀlsa, medicin och vÄrd vid LiU.
I olika experiment mĂ€tte forskarna hur neutrofilerna frĂ„n patienter respektive friska reagerade. De undersökte ocksĂ„ vad som hĂ€nde nĂ€r neutrofilerna blandades med en annan immuncell, sĂ„ kallade regulatoriska T-celler, frĂ„n samma person. Som namnet avslöjar kan dessa celler reglera andra immuncellers aktivitet och dĂ€mpa inflammation. Det gör de bland annat genom att hjĂ€lpa neutrofiler att dö – om allt fungerar som det ska, vill sĂ€ga.

– Vi visade att neutrofiler hos patienter med stabil kranskĂ€rlssjukdom inte dör som de ska. De hĂ€nger kvar och Ă€r mycket aktiva. Vi sĂ„g ocksĂ„ att regulatoriska T-celler inte dödade neutrofilerna hos patienterna, sĂ„ som de gjorde hos de friska personerna, sĂ€ger Maike Schneider, doktorand vid Linköpings universitet och huvudförfattare till artikeln.

Nyckelroll

Fynden visar att felreglerade neutrofiler kan spela en nyckelroll i lÄngvarig, lÄggradig inflammation vid stabil kranskÀrlssjukdom.

– I dag rekommenderas endast CRP för att mĂ€ta inflammation vid kranskĂ€rlssjukdom, men om vĂ€rdet Ă€r lĂ„gt sĂ€ger det inte sĂ„ mycket. Vi behöver bli bĂ€ttre pĂ„ att diagnostisera lĂ„ggradig inflammation hos patienterna och ta reda pĂ„ hur de biologiska mekanismerna ser ut, för att kunna ge rĂ€tt behandling och utveckla nya lĂ€kemedel, sĂ€ger Maike Schneider.

Studien har gjorts med stöd av HjÀrt-Lungfonden och VetenskapsrÄdet.

Artikeln: . Maike Schneider, Camilla Skoglund, Rosanna W.S. Chung and Lena Jonasson, (2026) Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2026;0:e324652, publicerad online 25 juni 2026, DOI: 10.1161/ATVBAHA.126.324652

Ìę

En kvinna i labbrock som stÄr bredvid ett stÀll med blod. Thor Balkhed

De nya fynden tyder pÄ att immunceller av typen neutrofiler driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjÀrtinfarkter men inte syns i vÄrdens rutinprover.

Fakta

°­°ùČčČÔČő°ìĂ€°ù±ôČőČőÂáłÜ°ì»ćŽÇłŸ

  • KranskĂ€rlen Ă€r de blodkĂ€rl som förser hjĂ€rtmuskeln med syre- och nĂ€ringsrikt blod.
  • Om kranskĂ€rlen blir trĂ„nga pga plackbildning försĂ€mras blodtillförseln till hjĂ€rtat. SĂ„dana förtrĂ€ngningar uppstĂ„r vid ateroskleros, som ocksĂ„ kallas Ă„derförfettning eller Ă„derförkalkning. Vid anstrĂ€ngning kan hjĂ€rtat dĂ„ fĂ„ syrebrist. Det kĂ€nns som tryck eller smĂ€rta i bröstet och kallas kĂ€rlkramp.
  • NĂ€r kranskĂ€rlssjukdomen Ă€r stabil, dvs utan symtom eller symtom endast vid anstrĂ€ngning, kallas den numera kroniskt koronart syndrom. Tidigare benĂ€mndes det stabil kranskĂ€rlssjukdom.
  • Bland personer över 65 Ă„r lever ungefĂ€r 8–10 procent med kroniskt koronart syndrom.
  • °­°ùČčČÔČő°ìĂ€°ù±ôČőČőÂáłÜ°ì»ćŽÇłŸ kan vara stabil under lĂ„nga perioder, men kan – ofta oförutsĂ€gbart – bli instabil och orsaka akut hjĂ€rtinfarkt.
  • En hjĂ€rtinfarkt Ă€r en akut hĂ€ndelse, dĂ„ en blodpropp uppstĂ„r vid ”plack” i kranskĂ€rlen och helt eller delvis hindrar blodflödet till hjĂ€rtat. Syrebristen leder till en skada i hjĂ€rtmuskeln.
  • I Sverige intrĂ€ffar runt 20 000 hjĂ€rtinfarkter per Ă„r. UngefĂ€r 1 av 5 hjĂ€rtinfarkter Ă€r dödliga.
  • Ordet koronar kommer frĂ„n latinets corona, som betyder krans. I hjĂ€rtmedicinska sammanhang syftar det pĂ„ kranskĂ€rlen som ligger pĂ„ hjĂ€rtats utsida som en krans.Ìę

Neutrofiler – immunförsvarets doldisarÌę

  • Neutrofiler Ă€r den vanligaste typen av vita blodkroppar i kroppens immunförsvar. Upp till 70 procent av alla vita blodkroppar Ă€r neutrofiler, eller neutrofila granulocyter som de ocksĂ„ kallas.Ìę
  • Neutrofiler har ett mycket kort liv. De cirkulerar i blodet under 24 timmar. I normala fall Ă„tervĂ€nder de sen till benmĂ€rgen och dör genom programmerad celldöd, ett slags cellulĂ€rt sjĂ€lvmord som kallas apoptos.
  • Den aktuella studien pekar mot att neutrofiler Ă€r överaktiverade hos patienter med kranskĂ€rlssjukdom. Dessutom Ă€r patienternas neutrofiler felreglerade, och dör inte nĂ€r anti-inflammatoriska immunceller av typen regulatoriska T-celler försöker fĂ„ dem att begĂ„ cellulĂ€rt sjĂ€lvmord.Ìę

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.