һ±¾µÀ

06 maj 2026

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden, samtidigt som feministiska perspektiv löper som en röd tråd genom hennes arbete.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur. Fotograf: Karin Midner
Jessica Sjöholm Skrubbe vid "Häxan" av Danilo Stankovic, ett av de offentliga konstverken i Skulpturparken på campus Valla.

– Jag tycker att det är intressant att koppla samman dåtid med nutid. När det som händer i dag kan speglas i historien skapas en växelverkan som gör att vi förstår saker på ett annat sätt. Därför väljer jag att studera vår historia genom konsten.

Jessica Sjöholm Skrubbe är professor i konstvetenskap med inriktning mot modern och samtida konsthistoria vid Linköpings universitet. Vägen hit har gått via universiteten i Uppsala och Stockholm. Men allt började i gymnasiet, där ett generellt ointresse för konst vändes till ett sug efter att ta reda på mer.

– När min gymnasielärare började prata om impressionisterna, blev jag plötsligt intresserad. Kanske det var en klassisk tonårsgrej? Jag fångades av hur den moderna konsten från 1800-talets andra hälft berättade om livet och öppnade nya fönster mot omvärlden. Jag lärde mig om konstnärer som skildrade verkligheten, det öppnade mina ögon och jag blev nyfiken.

Efter gymnasiet bodde Jessica ett år i London. Hon såg många konstutställningar och blev medveten om hur lite hon kunde om konst. Den insikten, i kombination med en nyfikenhet och vilja att lära sig något helt nytt från grunden, gjorde att hon bestämde sig för att studera.

Professuren i konstvetenskap finansieras av Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Grundaren Michael Cocozza och hans hustru Catharina Högbom har totalt donerat 225 miljoner kronor till stiftelsen och bland annat möjliggjort inrättandet av åtta nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.

Offentlig konst, feminism och mobilitet

En kvinna står bredvid en stor stenskulptur. Karin Midner
"Det är mäktigt att bara stå så här och titta upp" säger Jessica Skrubbe när hon ser "Spelet kan börja" av Claes Hake i Skulpturparken på campus Valla.
– Min forskning rör sig i skärningspunkten mellan konst, samhälle och historia. Ett återkommande fokus har varit den offentliga konsten och det offentliga rummet – hur skulpturer, monument och minnesmärken fungerar som en form av visuell historieskrivning och speglar de värderingar och konflikter som präglar ett samhälle.

Parallellt löper feministiska perspektiv som en röd tråd genom hela forskningen. Hon har undersökt kvinnliga konstnärers villkor, könsidentitet och jämställdhet i konstvärlden och hur det har gestaltats i deras konstnärskap. Hon har också intresserat sig för utställningsstrategier, alltså hur konst har presenterats för att bemöta ojämlikheter i konstvärlden.

– När man väl har fått på sig de feministiska glasögonen, då åker de liksom inte av. Dessa frågor finns ständigt närvarande. Det spelar ingen roll om jag forskar om konst från det sena 1800-talet, från 1900-talet eller nutida konst.

Jessica Sjöholm Skrubbe har även ägnat sig åt mobilitet inom konstvärlden.

– Jag har undersökt hur svenska konstnärer sökte sig ut i världen på olika sätt i början av 1900-talet. Jag har riktat in mig på vad resorna har betytt, vilka drivkrafter som låg bakom och vilka kontakter som skapades.

Viktigt i ett demokratiskt samhälle

Hennes intresse för offentlig konst väcktes i samband med debatterna efter Berlinmurens fall, då frågan om hur man skulle förhålla sig till äldre monument i det forna Östeuropa blev akut. I sin avhandling riktade hon blicken mot Sverige och studerade offentlig konst under folkhemsperioden, en tid då konst sågs som ett verktyg för demokrati.

– I dag är den offentlig konsten sällan en ”hjälte” som ska visas upp, den är snarare en spegling av olika skeenden i samhället och bidrar på samma gång till att forma dessa skeenden. Samtidigt florerar ständigt frågan om vad som ska räknas som konst och inte… Det är en viktig debatt som skapar ett forum där ideologiska ståndpunkter får utrymme i samhället, där olika åsikter ställs mot varandra. Det är en livsviktig del av demokratin, vi måste få ha olika åsikter och ståndpunkter, om alla skulle tycka lika så skulle samhället likna en totalitär stat. På så sätt blir den offentliga konsten ett viktigt inlägg i debatten.

Ny forskning som drar ihop trådarna

Jessica Sjöholm Skrubbe blickar framåt och har en forskningsidé som knyter samman flera av hennes tidigare intresseområden. Den tar avstamp i början av 1900 talet och handlar om hur kvinnliga konstnärer i Sverige navigerade i en konstvärld där modernismen innebar nya möjligheter – men också ett motstånd. Hon vill forska om kvinnornas strategiska vägval för att nå ut i det offentliga.

– En del konstnärer valde att gå med i föreningen Svenska konstnärinnor, som bildades 1910. Andra ville inte förknippas med kvinnoorganisationer, de ville inte bli kallade ”kvinnlig konstnär” eller ”feministisk konstnär”. Jag vill undersöka den spänning som existerar i synliggörandet av konsten, risken att sorteras in i ett fack, att få en etikett. Denna spänning existerar ju fortfarande i konstvärlden i dag.

Forskningen kommer att ha ett internationellt perspektiv, eftersom föreningen är en del av ett nätverk med spridning i USA, Tyskland, Österrike, Australien samt de nordiska länderna.

Konstvetenskap är ett relativt litet ämne i Sverige i jämförelse med länder som till exempel Tyskland, Frankrike och Italien, men det är inte något som skrämmer Jessica – tvärtom gör det henne extra taggad.

– Jag är glad över tjänsten vid LiU, jag ser fram emot att jobba tillsammans med mina nya kollegor. Det är spännande, det finns förväntningar på mig att jag ska få miljön att växa. Den här professuren är en helt unik anställning, en oerhörd möjlighet att utveckla ämnet, inte bara vid LiU.

En kvinna med glasögon står framför ett träd.Karin Midner

Fakta

Om Jessica Sjöholm Skrubbe

Akademisk bakgrund: Disputerade 2007 vid Uppsala universitet med doktorsavhandlingen Skulptur i folkhemmet. Därefter olika tjänster vid Uppsala och Stockholms universitet, bland annat inom genusvetenskap. Sedan 2010 verksam vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, bland annat som studierektor för forskarutbildningen i konstvetenskap (2015–17) och forskningsansvarig för konstvetenskap (2021–25).

”Den tredje uppgiften”: Arbetar gärna utanför universitet när tillfälle ges. Exempelvis med bidrag till utställningskataloger eller som föreläsare. Tycker att det är viktigt och roligt att mötas utanför akademin för att få nya perspektiv som är nyttiga inom humanioraforskningen.

På gång just nu: Skriver en bok på svenska baserad på hennes senaste forskningsprojekt om konstnärlig mobilitet. Hon har studerat hur svenska konstnärer reste ut i världen i början av 1900 talet, varför de gjorde det och hur resorna påverkade både deras nätverk och konstnärliga praktik. Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet, boken färdigställs under ett sabbatsår finansierat av Riksbankens jubileumsfond.


Relaterat innehåll

Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse

För forsknings- och kulturändamål i һ±¾µÀs kommun

Stiftelsen bildades 2022 med syfte att stödja forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin vid Linköpings universitet. Den ska också främja kulturändamål i Linköpings kommun.

Stiftelsen har hittills finansierat fyra professurer i modern historia och lokal historia och en vardera i statsvetenskap, nationalekonomi, ekonomisk historia och konsthistoria samt flera postdoktorer inom beteendevetenskap, statsvetenskap, nationalekonomi och litteraturvetenskap.

Möt fler donationsprofessorer

Forskningsmiljö och organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.