鈥� Jag tycker att det 盲r intressant att koppla samman d氓tid med nutid. N盲r det som h盲nder i dag kan speglas i historien skapas en v盲xelverkan som g枚r att vi f枚rst氓r saker p氓 ett annat s盲tt. D盲rf枚r v盲ljer jag att studera v氓r historia genom konsten.
Jessica Sj枚holm Skrubbe 盲r professor i konstvetenskap med inriktning mot modern och samtida konsthistoria vid Link枚pings universitet. V盲gen hit har g氓tt via universiteten i Uppsala och Stockholm. Men allt b枚rjade i gymnasiet, d盲r ett generellt ointresse f枚r konst v盲ndes till ett sug efter att ta reda p氓 mer.
鈥� N盲r min gymnasiel盲rare b枚rjade prata om impressionisterna, blev jag pl枚tsligt intresserad. Kanske det var en klassisk ton氓rsgrej? Jag f氓ngades av hur den moderna konsten fr氓n 1800-talets andra h盲lft ber盲ttade om livet och 枚ppnade nya f枚nster mot omv盲rlden. Jag l盲rde mig om konstn盲rer som skildrade verkligheten, det 枚ppnade mina 枚gon och jag blev nyfiken.
Efter gymnasiet bodde Jessica ett 氓r i London. Hon s氓g m氓nga konstutst盲llningar och blev medveten om hur lite hon kunde om konst. Den insikten, i kombination med en nyfikenhet och vilja att l盲ra sig n氓got helt nytt fr氓n grunden, gjorde att hon best盲mde sig f枚r att studera.
Professuren i konstvetenskap finansieras av Catharina H枚gbom och Michael Cocozzas stiftelse f枚r forsknings- och kultur盲ndam氓l i Link枚pings kommun. Grundaren Michael Cocozza och hans hustru Catharina H枚gbom har totalt donerat 225 miljoner kronor till stiftelsen och bland annat m枚jliggjort inr盲ttandet av 氓tta nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Link枚pings universitet.
Offentlig konst, feminism och mobilitet
Karin Midner
Parallellt l枚per feministiska perspektiv som en r枚d tr氓d genom hela forskningen. Hon har unders枚kt kvinnliga konstn盲rers villkor, k枚nsidentitet och j盲mst盲lldhet i konstv盲rlden och hur det har gestaltats i deras konstn盲rskap. Hon har ocks氓 intresserat sig f枚r utst盲llningsstrategier, allts氓 hur konst har presenterats f枚r att bem枚ta oj盲mlikheter i konstv盲rlden.
鈥� N盲r man v盲l har f氓tt p氓 sig de feministiska glas枚gonen, d氓 氓ker de liksom inte av. Dessa fr氓gor finns st盲ndigt n盲rvarande. Det spelar ingen roll om jag forskar om konst fr氓n det sena 1800-talet, fr氓n 1900-talet eller nutida konst.
Jessica Sj枚holm Skrubbe har 盲ven 盲gnat sig 氓t mobilitet inom konstv盲rlden.
鈥� Jag har unders枚kt hur svenska konstn盲rer s枚kte sig ut i v盲rlden p氓 olika s盲tt i b枚rjan av 1900-talet. Jag har riktat in mig p氓 vad resorna har betytt, vilka drivkrafter som l氓g bakom och vilka kontakter som skapades.
Viktigt i ett demokratiskt samh盲lle
Hennes intresse f枚r offentlig konst v盲cktes i samband med debatterna efter Berlinmurens fall, d氓 fr氓gan om hur man skulle f枚rh氓lla sig till 盲ldre monument i det forna 脰steuropa blev akut. I sin avhandling riktade hon blicken mot Sverige och studerade offentlig konst under folkhemsperioden, en tid d氓 konst s氓gs som ett verktyg f枚r demokrati.
鈥� I dag 盲r den offentlig konsten s盲llan en 鈥漢j盲lte鈥� som ska visas upp, den 盲r snarare en spegling av olika skeenden i samh盲llet och bidrar p氓 samma g氓ng till att forma dessa skeenden. Samtidigt florerar st盲ndigt fr氓gan om vad som ska r盲knas som konst och inte鈥� Det 盲r en viktig debatt som skapar ett forum d盲r ideologiska st氓ndpunkter f氓r utrymme i samh盲llet, d盲r olika 氓sikter st盲lls mot varandra. Det 盲r en livsviktig del av demokratin, vi m氓ste f氓 ha olika 氓sikter och st氓ndpunkter, om alla skulle tycka lika s氓 skulle samh盲llet likna en totalit盲r stat. P氓 s氓 s盲tt blir den offentliga konsten ett viktigt inl盲gg i debatten.
Ny forskning som drar ihop tr氓darna
Jessica Sj枚holm Skrubbe blickar fram氓t och har en forskningsid茅 som knyter samman flera av hennes tidigare intresseomr氓den. Den tar avstamp i b枚rjan av 1900 talet och handlar om hur kvinnliga konstn盲rer i Sverige navigerade i en konstv盲rld d盲r modernismen innebar nya m枚jligheter 鈥� men ocks氓 ett motst氓nd. Hon vill forska om kvinnornas strategiska v盲gval f枚r att n氓 ut i det offentliga.
鈥� En del konstn盲rer valde att g氓 med i f枚reningen Svenska konstn盲rinnor, som bildades 1910. Andra ville inte f枚rknippas med kvinnoorganisationer, de ville inte bli kallade 鈥漦vinnlig konstn盲r鈥� eller 鈥漟eministisk konstn盲r鈥�. Jag vill unders枚ka den sp盲nning som existerar i synligg枚randet av konsten, risken att sorteras in i ett fack, att f氓 en etikett. Denna sp盲nning existerar ju fortfarande i konstv盲rlden i dag.
Forskningen kommer att ha ett internationellt perspektiv, eftersom f枚reningen 盲r en del av ett n盲tverk med spridning i USA, Tyskland, 脰sterrike, Australien samt de nordiska l盲nderna.
Konstvetenskap 盲r ett relativt litet 盲mne i Sverige i j盲mf枚relse med l盲nder som till exempel Tyskland, Frankrike och Italien, men det 盲r inte n氓got som skr盲mmer Jessica 鈥� tv盲rtom g枚r det henne extra taggad.
鈥� Jag 盲r glad 枚ver tj盲nsten vid LiU, jag ser fram emot att jobba tillsammans med mina nya kollegor. Det 盲r sp盲nnande, det finns f枚rv盲ntningar p氓 mig att jag ska f氓 milj枚n att v盲xa. Den h盲r professuren 盲r en helt unik anst盲llning, en oerh枚rd m枚jlighet att utveckla 盲mnet, inte bara vid LiU.
Karin Midner
