一本道

27 maj 2026

Joyanto Routh, professor vid 一本道s universitet, tilldelas nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade samhällslösningar.

En person som lagar mat 枚ver 枚ppen eld.
Vedeldning inomhus är en vanlig källa till luftföroreningar i många delar av världen. Det nya forskningsprojektet jämför exponering i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien för att bidra till lösningar som fungerar i olika samhällen.
En man i bl氓 skjorta st氓r framf枚r en mur. Magnus Johansson
鈥撯疍et 盲r en fantastisk erfarenhet att arbeta i landsbygdsbyar i Indien och Bangladesh, s盲ger Joyanto Routh, professor vid Tema Milj枚f枚r盲ndring.

Anslaget kommer fr氓n Forskningsr氓det Formas och ges inom utlysningen Utforska 鈥 nyt盲nkande forskning f枚r milj枚, areella n盲ringar och samh盲llsbyggande 2025. Medlen ska finansiera projektet 鈥淔rom sensor to cell to society: a framework for air pollution, health risks and pathways to climate dependent solutions.鈥

Joyanto Routh 盲r verksam vid Institutionen f枚r Tema och avdelningen Tema Milj枚f枚r盲ndring och leder projektet.

鈥 Genom att koppla luftf枚roreningar fr氓n vardagliga aktiviteter, som matlagning med biobr盲nsle och uppv盲rmning inomhus, till utsl盲pp fr氓n trafik och kraftverk kan vi f氓nga verkliga exponeringsv盲gar och deras p氓verkan p氓 luftv盲gsh盲lsan. Projektet fokuserar p氓 m盲tningar i realtid, st盲rker den f枚rebyggande beredskapen, synligg枚r dolda risker och m枚jligg枚r riktade insatser i utsatta grupper, s盲ger Joyanto Routh.

Nya metoder synligg枚r luftf枚roreningars h盲lsop氓verkan

En tegelv盲gg med en sensor p氓.
Sensorer anv盲nds f枚r att m盲ta luftf枚roreningar.

Projektet har ett tv盲rvetenskapligt uppl盲gg d盲r m盲tningar fr氓n l氓gkostnadssensorer kombineras med kemiska analyser och biologiska studier av hur f枚roreningar p氓verkar m盲nskliga celler. M氓let 盲r att 枚ka kunskapen om h盲lsorisker och hur dessa f枚rst盲rks av klimatf枚r盲ndringar, till exempel vid v盲rmeb枚ljor.

Studierna kommer att genomf枚ras b氓de i Sverige och i Indo Gangesomr氓det i Indien, ett av v盲rldens mest f枚rorenade omr氓den. Genom att j盲mf枚ra olika samh盲llsf枚rh氓llanden ska projektet bidra till kunskap och l枚sningar som kan anv盲ndas i policy, stadsplanering och klimatarbete.

Det nya forskningsanslaget bygger vidare p氓 ett p氓g氓ende Formasfinansierat projekt inom omr氓det, "The CHEERS (Climate鈥揌ealth鈥揈xposure and Emissions of Reactive Substances) Framework: Preparing for a Chemically Safe and Climate-Resilient Future)", d盲r Joyanto Routh tilldelades cirka 3 miljoner kronor i november 2025.

Fakta och kontakt

Fakta

Forskare

Joyanto Routh, professor vid Tema Milj枚f枚r盲ndring vid Link枚pings universitet

Projekt

Sensor till cell till samh盲lle: ett ramverk f枚r luftf枚roreningar, h盲lsorisker och v盲gen mot klimatberoende l枚sningar

Projektets samarbetspartners

Link枚pings universitet, Indian Institute of Technology Mandi, SMHI, Karolinska Institutet, Region 脰sterg枚tland.

贵颈苍补苍蝉颈盲谤

Formas, utlysningen Utforska 鈥 nyt盲nkande forskning f枚r milj枚, areella n盲ringar och samh盲llsbyggande 2025

Belopp

5 999 124 kr

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och bl氓 handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.