һ±¾µÀ

15 oktober 2024

Det pågår ett intensivt arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar på lång sikt. I början av oktober samlades forskare och kommunrepresentanter på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

En man som håller ett föredrag Fotograf: Malin Ekman

Symposiet, som arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), tillsammans med Länsförsäkringars forskningsstiftelse, var en uppföljning på en sammankomst förra året där fokus låg på kommunsammanläggningar.

Flera statliga utredningar, bland annat Landsbygdskommittén, Kommunutredningen och Utjämningskommittén, har pekat på behovet av förändringar. Men det råder delade meningar om vilka lösningar som skulle vara de mest effektiva.

Internationella erfarenheter visar att sammanläggningsreformer ofta ger små vinster, samtidigt som motståndet från mindre kommuner att gå samman är stort. Detta var utgångspunkten för årets symposium, där man valde att utforska andra möjliga strategier för att stärka kommunstrukturen – utan att inkludera kommunsammanslagningar i verktygslådan.

Internationella och svenska talare

Antonio Fernando Tavares, biträdande professor på University of Minho i Portugal, gav en inflygning om hur och när mellankommunal samverkan kan vara effektivt.

Josefina Syssner. Fotograf: Christian Ekstrand
Jonas Stein, biträdande professor på Norges Arktiska universitet, presenterade Norges innovativa regionpolitiska modell, som med sitt koncept av "ekonomisk frizon"-light erbjuder en unik väg framåt.

Sist men inte minst så pratade även Josefina Syssner, professor på CKS, om vikten av att kommuner med minskande befolkning anpassar verksamheten till en krympande kostym.

– Kommuner måste acceptera att de krymper och anpassa sina verksamheter därefter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att hitta nya sätt att vara effektiva och leverera kvalitet, säger Josefina Syssner.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Dagens symposium modererades av Gissur Ó Erlingsson, professor på CKS. Han är nöjd med samtalen och tror att de långsiktigt kan få avtryck i samhällsdebatten:

– Diskussionerna, argumenten och slutsatserna är spännande för den fortsatta diskussionen om kommunsektorns framtid. Frågor om hur man juridiskt kan förenkla samverkan mellan kommuner är högaktuell, och de norska erfarenheterna av att lite grand se de mest utsatta kommunerna som ekonomiska frizoner tror jag att vi i Sverige på sikt bör ta inspiration av.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En fågel som sitter på ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.