һ±¾µÀ

25 november 2020

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har utmaningarna inom omsorg och utbildning ofta hamnat i fokus. Men även frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet.

Handsprit på Kårallen. Fotograf: THOR BALKHED
Sedan pandemin slog till i början av året har landets kommuner haft stora utmaningar att klara av sina olika verksamheter och att fatta beslut under en samhällskris. Flera stödinsatser och åtgärdspaket har tagits fram på olika politiska nivåer för att stötta kommunerna. Brita Hermelin och Bo Persson, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt kommunernas insatser för näringslivet under ett tidigt skede av covid19-pandemin.

Utifrån intervjuer med respondenter för de östgötska kommunerna beskrivs erfarenheterna av näringslivsarbetet under våren 2020 i studien. Hur använde kommunerna sitt eget handlingsutrymme och hur såg relationen till regionens arbete och nationella satsningar ut? Det är några av de frågor som berörs i intervjuerna med representanter för näringslivsfunktioner i tio av länets 13 kommuner samt Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Utmaningar för organisationer under stress

Studien diskuterar hur en tillitsfull kommunikation mellan kommuner och företag på lokal nivå är viktigt för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta är något som blir extra viktigt under en kris och även extra utmanade då organisationer är under stress. Studien diskuterar hur kommunerna under krisen har ställts inför komplicerade dialoger med ett lokalt näringsliv under svåra förhållanden.

Rapporten visar att en intensiv kommunikation pågick mellan kommunerna i Östergötland under våren 2020 och att detta bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte om insatserna i respektive kommun. Kommunerna arbetade också med att sprida information till det lokala näringslivet om olika nationella satsningar för att stötta företagen.

Samverkan mellan kommuner och med Region Östergötland beskrivs som positiv av många respondenter. Under våren ordnade Region Östergötland återkommande möten för kommunens näringslivsansvariga, något som sågs som ett värdefullt stöd.

Det lokala i lokalt näringslivsarbete

– Vi har sett att kommunikationen mellan kommuner har haft betydelse för de näringslivsansvariga, man har påverkats och inspirerats av hur andra kommuner har jobbat. Men det har också gett upphov till viss konkurrens och osäkerhet om vilka förväntningar man bör ta hänsyn till, säger Bo Persson, forskare på CKS.

— Vi har också sett att kommunernas agerande varierar och försökt att identifiera hur respondenterna förklarar bakgrunden till variationerna. Här kan vi se att det finns kopplingar till organisatoriska förhållanden och förhållanden i den lokala geografin. Organisatoriska förhållanden kan handla om hur näringslivsfunktionen är organiserad (inom förvaltningen eller i bolag) och geografin kan handla om den lokala näringslivsstrukturen, säger Brita Hermelin, forskare på CKS.

Avslutningsvis ställs frågan: ”Vad är lokalt i lokalt näringslivsarbete?” För att besvara detta särskiljer författarna tre dimensioner; det lokala myndighetsarbetet, lokal informationsspridning om statliga satsningar och lokala näringslivsstrategier. Rapportens avslutningsdiskussion resonerar om hur dessa olika dimensioner av det ”lokala” i kommunernas näringslivsarbete exponeras och aktiveras på olika sätt i tider av dramatisk kris som Coronapandemin har medfört.

-----------------------------------------------------
Resultatet av studien presenteras i sin helhet i ett arbetsnotat som publiceras i december. Författarna till arbetsnotatet är Brita Hermelin och Bo Persson. Gissur Erlingsson har bidragit till arbetet genom att synpunkter på upplägg och manus, Elin Svensson som arbetade som forskningsassistent under våren 2020 genomförde intervjuerna.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En fågel som sitter på ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.