Ò»±Ÿ”À

12 december 2024

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

– Utvecklingen mot att tidigare politiska motståndare väljer att styra tillsammans väcker frågor om hur man resonerat i de båda partierna och hur man tyckte att samarbetet fungerar, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

I en ny studie från CKS har Wänström har intervjuat 29 lokala ledare för Socialdemokraterna och Moderaterna i 17 kommuner där S och M styr tillsammans utan några andra partier. Hans huvudsakliga frågeställningar handlar om vad man såg för potentiella fördelar och nackdelar med att styra ihop och hur man upplever att det har fungerat att styra tillsammans.

Resultatet presenteras i CKS-rapporten ”Lika partier leka bäst? Ledande lokala partiföreträdares erfarenheter av koalitioner mellan Socialdemokraterna och Moderaterna”.

Bra genomslag för den egna politiken

Resultatet visar bland annat att de båda partierna sökte stabilitet och handlingskraft när de skulle bilda ett nytt styre. Det fick de också, ofta till och med mer än de hade förväntat sig. "Vi har aldrig fått genomslag för så mycket av vår egen politik som nu" uttryckte exempelvis flera politiker i båda partierna.

– Att tycka något i politiken är en sak - att lyckas genomföra det är något annat. De här partierna upplever att man slagkraftigt har lyckats genomföra sin politik i den här konstellationen. De båda partiernas liknande organisationer och kulturer ses som en viktig anledning till det, säger Johan Wänström.

Men det finns också utmaningar med den här typen av styre. Historiskt sett har antingen Socialdemokraterna eller Moderaterna varit det ledande oppositionspartiet i många kommuner. Nu har det inte varit lika tydligt vem som ska inta en sådan ledarroll, vilket kan ha resulterat i en svagare politisk opposition.

Gott samarbetsklimat

Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna att det varit enklare att komma överens om en gemensam politik än vad man hade föreställt sig, att samarbetsklimatet varit riktigt gott och att det enskilda partiet har fått stort genomslag för sin egen politik.

– Jag tror att den här sortens förändringar gör att vi inte slentrianmässigt kan utgå ifrån traditionella föreställningar och roller i den lokala politiken på samma sätt som tidigare, avslutar Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

En fÄgel som sitter pÄ ett staket intill en flod.

30 september 2026

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En nÀrbild av en vÀgg med hÄl i.

22 september 2026

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

04 september 2026

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Senaste nytt från LiU

Ett klÀdstÀll framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid Ò»±Ÿ”Às universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.