Ideella krafter har blivit allt viktigare f枚r den offentliga v盲lf盲rden, och n盲r det g盲ller att motverka ofrivillig ensamhet bland 盲ldre 盲r civilsamh盲llet en nyckelakt枚r. Det visar en ny rapport fr氓n Centrum f枚r kommunstrategiska studier (CKS).
Ofrivillig ensamhet bland 盲ldre 盲r komplex. Den 盲r sv氓r att uppt盲cka, tar sig olika uttryck f枚r olika personer och kan d盲rf枚r inte l枚sas med standardiserade insatser. I kombination med begr盲nsade offentliga resurser blir det en v盲lf盲rdsutmaning som 盲r sv氓r f枚r kommunerna att tackla p氓 egen hand.
Anna Valentinsson/Link枚pings universitet
鈥� Civilsamh盲llet, genom dess frivilligorganisationer och volont盲rer, har ju en stark lokal kunskap, en stark lokal f枚rankring och ocks氓 kreativ kraft i att n氓 ut och i att komma p氓 arbetss盲tt och aktiviteter som passar fr氓gan och passar de ensamma personerna. M枚jligheten till att anpassa och anpassas. De skapar viktiga relationer som 盲r s盲rskilt betydelsefulla, s盲ger Ann-Charlotte Nedlund, bitr盲dande professor i statsvetenskap vid Prioriteringscentrum, Link枚pings universitet.
Olika samverkansformer f枚r att bryta ensamhet
Studien bygger p氓 intervjuer med tj盲nstepersoner, politiker och volont盲rer i tre kommuner i 脰sterg枚tland. Den visar att kommuner anv盲nder tre former, eller strategier, i sin samverkan med civilsamh盲llet.
I de olika samverkansformerna har kommunen inte bara olika roller, utan arbetet utformas ocks氓 p氓 olika s盲tt utifr氓n kommunens organisation, civilsamh盲llets f枚ruts盲ttningar och syns盲tt kring kommunens v盲lf盲rdsuppdrag och civilsamh盲llets funktion.
鈥� Hur n盲ra samarbete man vill ha, vilket ansvar det offentliga ska ta och hur samh盲llet som helhet b枚r organiseras 盲r fr氓gor som det kommunala styret kan st盲lla sig n盲r man planerar f枚r samverkan med civilsamh盲llet, s盲ger Daniel Bo毛thius, sociolog och doktorand i medicinsk vetenskap vid Prioriteringscentrum, Link枚pings universitet.
Emma Busk Winquist
Samverkansformerna har n氓gra gemensamma utmaningar. Bland annat otydlig gr盲nsdragning mellan kommunens lagstadgade ansvar och frivilliginsatser, liksom en risk att civilsamh盲llets arbete f枚rsv氓ras av 枚verbyr氓kratisering. Ut枚ver rymmer de olika samverkansformerna sina egna m枚jligheter och utmaningar.
Fr氓n facilitator och katalysator till koordinator
Samverkansformen kommunen som facilitator bygger p氓 att kommunen skapar f枚ruts盲ttningar f枚r civilsamh盲llet. Det kan handla om att tillhandah氓lla ekonomiskt st枚d. Civilsamh盲llet ges h盲r stor frihet, vilket st盲rker deras engagemang. De volont盲rer som intervjuats upplever att samverkan fungerar b盲st n盲r deras verksamhet inte detaljstyrs. Samtidigt kr盲vs en tydlig ansvarsf枚rdelning.
I samverkansformen kommunen som katalysator 盲r kommunen drivande i att starta upp projekt och p氓 s氓 s盲tt skapa engagemang. M氓let 盲r att civilsamh盲llet senare ska ta 枚ver ansvaret. H盲r blir det en utmaning f枚r kommunen att styra och samtidigt v盲rna frivilligorganisationernas sj盲lvst盲ndighet.
Att kommunen fungerar som koordinator inneb盲r att kommunen samordnar aktiviteter 鈥� till exempel p氓 盲ldreboenden 鈥� tillsammans med civilsamh盲lle och n盲ringsliv. Det h盲r skapar kontinuitet och gemenskap, men kr盲ver rutiner f枚r 盲ldreomsorgens roll i arbetet.
Ett h氓llbart arbete f枚r att bryta ensamhet
F枚r en h氓llbar samverkan finns vissa grundl盲ggande behov, visar studien.
鈥� Anpassa samverkansstrategin efter lokal kontext och civilsamh盲llets kapacitet. Kommuner beh枚ver ocks氓 utg氓 fr氓n vilka resurser som civilsamh盲llet eller frivilligorganisationerna har och hur de lokala n盲tverken ser ut. Kommunerna kan ocks氓 erbjuda lokaler, ekonomiskt st枚d och andra st枚dstrukturer som underl盲ttar n盲tverkande och skapar tillit mellan parterna. Tilliten 盲r central, och respekt f枚r att de 盲r just frivilligorganisationer, det handlar om frivilligas engagemang, s盲ger Ann-Charlotte Nedlund.
