һ±¾µÀ

11 mars 2024

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar. I den offentliga debatten har det under det senaste decenniet funnits en stark tro på att en universallösning på utmaningarna är att slå samman kommuner. Men internationell forskning har länge visat att det inte är den självklara lösningen, och en färsk studie indikerar att delningar av större kommuner i vissa fall kan ha bättre effekt. 

en väg in och ut från en rondell Fotograf: Johan Willner

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, är en av forskarna bakom en ny vetenskaplig studie om kommundelningar. Studiens utgångspunkt är att teorin om stordriftsfördelar pekar på att det är billigare att drifta en större än en liten kommun – alltså, att ju en större kommun är, desto billigare och bättre fungerar den.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Men han vill vända på frågan. Tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Jonas Klarin – filosofie doktor i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS – har Erlingsson skrivit en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften Journal of Regional Science. De undersöker om delningar av kommuner leder till smådriftsnackdelar, det vill säga att kommunernas verksamhet blir dyrare efter att de delas.

– Lejonparten av befintlig litteratur om kommuners storlek och ekonomiska effektivitet handlar om sammanläggningar. Men vi kan lära oss lika mycket om sambandet mellan storlek och ekonomi genom att undersöka delningar. Eftersom Sverige, till skillnad från de flesta länder, delat och kommuner de senaste 50 åren, är det tacksamt att analysera det svenska fallet, säger Gissur Ó Erlingsson.

En kvinna med glasögon, blommig blus och vit kofta
Eva Mörk. Fotograf: TOBIAS STERNER
Genom att med avancerad statistisk metod kombinerat med kvalitativa djupdykningar närstudera sju kommundelningar, och därmed 14 nya mindre kommuner, har forskarna försökt fånga de ekonomiska effekterna av 1980-talets kommundelningar i Sverige.

– Vi hittar en förvånande och spännande heterogenitet i resultaten. Ibland blev det dyrare, ibland blev det billigare, ibland var kostnaderna oförändrade, säger Erlingsson.

Detta är ett resultat som stöds av en lång rad internationella studier om kommunsammanläggningar, som Erlingsson bland annat sammanfattat i en tidigare CKS-rapport. Generellt hittar man faktiskt inget vidare stöd för den populära idén att sammanläggningar leder till stordriftsfördelar.

Svartvit bild på en man i glasögon, vit skjorta, kavaj och slips
Jonas Klarin. Fotograf: Ilinca Benson
– Vår studie lägger en ytterligare pusselbit till den samlade kunskapen på detta område. Huruvida en sammanläggning eller delning leder till för- eller nackdelar beror på en rad faktorer, framför allt hur stor ursprungskommunen är – både till befolkning och till yta – och var i landet kommunen befinner sig – i en storstadsregion eller glesbygd, säger Erlingsson och fortsätter:

– Ett kraftfullt medskick är därför: när politiker, såsom civilminister Erik Slottner, överväger att laborera med kommungränser, måste de ta hänsyn till kunskap om, och en känsla för, kontext. På vissa håll kanske en delning faktiskt skulle vara en god idé, medan i andra delar av landet är en sammanläggning bättre.

Artikeln, "" är publicerad i Journal of Regional Science.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En fågel som sitter på ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.