һ±¾µÀ

19 september 2025

Som journalist längtade Katarina Soldan efter att få gräva djupare, och sökte sig till һ±¾µÀs universitet. Sedan hösten 2021 år är hon doktorand och undersöker effekterna av mellankommunal samverkan.

Närbild på Katarina soldan, trädäck i bakgrunden.
Katarina Soldan, doktorand vid һ±¾µÀs universitet. 

Det har gått fyra år sedan Katarina Soldan började på Avdelningen för statsvetenskap vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), samt vid Centrum för kommun strategiska studier (CKS). Tidigare jobbade hon som journalist och märkte då att det var de långa jobben hon drogs till – då hon behövde gräva i statistik och grotta ner sig i ett ämne.

– Jag tror att jag tänkte att jag nog borde forska eftersom jag gillade att djupdyka i olika frågor. Men det kom också från ett samhällsintresse och att jag verkligen gillar att skriva, säger hon och berättar också om en stark önskan att doktorera.

Samhällsinriktad forskning

I sin forskning undersöker hon effekterna av mellankommunal samverkan, alltså, att kommuner delar på uppgifter, delegerar uppgifter till andra kommuner, eller till nya politiska organ.

– Det ses som en lösning från både kommunal och statlig nivå på många kommunala problem. Kanske framför allt för mindre kommuner. Jag vill förstå om man uppnår det man har tänkt: Att man ska spara pengar, lyckas med kompetensförsörjningen och så vidare. Jag skriver också om vad det betyder för den lokala demokratin.

Vad tycker du om att vara doktorand?

– Jag älskar verkligen mitt jobb. Det var som jag trodde, vilket ingenting i livet är, men det här var det. Man ska jobba mycket själv i långa projekt och skriva. Det är rätt så fritt och kreativt.

Katarina Soldan sitter på en bänk utomhus längs en asfalterad väg, träd och B-huset syns delvis i bakgrunden.
Katarina Soldan jobbar vid Avdelningen för statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).
Hon tycker att jobbet som doktorand är spännande, och lyfter att det är få människor som får chansen att ägna sig åt en fråga i fem år.

– Det är en unik möjlighet. Sen ska man vara medveten om att det är ett väldigt speciellt jobb. Just i att man faktiskt driver ett stort projekt i hög grad själv.

Jag tror verkligen att man har stor nytta av att ha andra jobberfarenheter.

Om man funderar på att doktorera är det bra om man också tycker om att skriva, tror Katarina.

– Man ska ha tyckt det varit väldigt roligt att skriva en masteruppsats, för annars kommer man inte tycka att det är kul att skriva en avhandling, säger hon.

Många tänker kanske att doktorera, det gör man direkt efter avslutade studier. Men även om man varit ifrån universitetet ett antal år ska det inte stå i vägen för att söka lediga doktorandtjänster tycker Katarina. Det behöver inte vara en nackdel, tvärt om menar hon.

– Jag tror verkligen att man har stor nytta av att ha andra jobberfarenheter. Eftersom det är ett lite speciellt jobb så kan det vara skönt att ha varit på ett annat jobb där man övat på att driva projekt och möta deadlines. Jag tror att det är en stor fördel att ha några år på nacken, säger Katarina Soldan.

Vill du också bli doktorand på LiU?

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.