һ±¾µÀ

13 februari 2026

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Bild på barn som tvättar händerna.

Kommunernas arbete med att ta hand om sina tillgångar står inför flera stora utmaningar. Eftersatt underhåll, förändrad befolkningssammansättning och klimatomställning kräver både nya investeringar och prioriteringar.

För mindre kommuner med begränsad kapacitet blir det här särskilt svårt då de kan sakna resurser inom flera viktiga områden – från ekonomi och teknik till personal.
I ett nytt projekt möts nu kommuner och forskare för att utveckla kunskap om hur mindre kommuner kan tackla utmaningarna. Hur kan kommunerna styra och utveckla strategier för att utveckla infrastrukturen trots ekonomiska begränsningar och ökade hållbarhetskrav?

– Vi har uppmärksammat att det saknas forskning om små kommuners strategiska tillgångsförvaltning och tillsammans med flera kommuner i norra Sverige ska vi nu skapa sådan kunskap interaktivt, säger Robert Jonsson, universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och projektledare.

Projektets mål är att ge kommunerna en ”verktygslåda” och möjliggöra implementeringen av strategisk tillgångsförvaltning i små kommuner. Projektet finansieras av Mistra och är ett samarbete mellan CKS, Lunds universitet, VTI och RISE. Det är en del av forskningsprogrammet Inframaint och pågår till december 2027.


Kontakt

Fler nyheter om kommunstrategisk forskning

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Forskning och samverkan vid Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.