һ±¾µÀ

22 september 2026

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor. 

En närbild av en vägg med hål i. Fotograf: Cissi Säfström

Organiserad välfärdsbrottslighet är en högaktuell fråga. I Sverige uppskattas felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen till närmare 0,5% av BNP och det har rapporterats om fall där välfärdsverksamheter, så som hemtjänst, har utnyttjats av kriminella aktörer. 

Sedan 2023 är svenska kommuner skyldiga att arbeta förebyggande mot välfärdsbrottslighet, men insatserna innebär svåra avvägningar. Fler kontroller kan minska risken för fusk, men innebär också ökade kostnader och mer administration. Samtidigt kan både för lite och för mycket kontroll påverka invånarnas förtroende för samhällets institutioner.

En man med lila skjorta och mustasch.
Emanuel Wittberg
I ett nytt forskningsprojekt som fått nästan 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ska forskare undersöka hur Sveriges kommuner arbetar mot välfärdsbrottslighet och hur olika styrningsformer påverkar invånarnas förtroende och institutionernas legitimitet.

– Vi vet att många kommuner redan arbetar aktivt med de här frågorna samtidigt som andra kommuner befinner sig i en tidig fas. Vi vill belysa de dilemman som uppkommer när en ökad grad av kontroller införs i ett generellt välfärdssystem som till stor del baserats på tillitsbaserad styrning. Vi har också ambitionen att bidra till korsbefruktning mellan forskarperspektivet och kommunerna befintliga praktiska kunskap. Mycket utveckling händer redan i kommunerna och vi forskare behöver komma in i matchen och bidra.

Det säger Emanuel Wittberg, som leder projeket och är biträdande universitetslektor vid Avdelningen för statsvetenskap, Linköpings universitet och affilierad forskare på Centrum för kommunstrategiska studier samt Institutet för analytisk sociologi.

I projektet ingår också Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet och Marina Nistotskaya, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Mer forskning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid һ±¾µÀs universitet.