һ±¾µÀ

28 oktober 2020

Årets kommunuppsats utreder regleringar beträffande vinstsyfte i kommunala bolag. I uppsatsen diskuteras även tänkbara alternativ till kommunala bolag. Ett relevant ämne och en gedigen undersökning som ledde hela vägen till vinst i CKS uppsatstävling 2020.

Bild på en vinstkurva

Uppsatsen ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” är skriven av Johanna Wistrand på masterprogrammet i Affärsjuridik. I uppsatsen diskuteras regleringar med avseende på vinstsyfte för kommunala bolag, en bolagsform som regleras av aktiebolagslagen och kommunallagen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur dessa två lagar förhåller sig till varandra.

Uppsatsen gör det tydligt att det finns konflikter mellan de två lagarna, då den ena säger att kommunala bolag ska drivas i vinstsyfte och den andra hävdar kommunalrättsliga principer som innebär att ett bolag inte ska bedrivas med det primära syftet att ge vinst. Genom analys av lagtexter och intervjuer av verksamma kommunjurister har författaren undersökt hur konflikterna och relationerna mellan principerna för dessa lagar uppfattas.

I uppsatsen reflekterar Johanna Wistrand även över tänkbara alternativ till kommunala aktiebolag som kan utgöra former för kommuner att bedriva sina befintliga verksamheter i.Porträttbild på Johanna Wistrand, affärsjuriststudentJohanna Wistrand, vinnare i CKS uppsatstävling 2020

Med utgångspunkt i att majoriteten av Sveriges kommuner äger aktiebolag är det här en högst kommunstrategiskt relevant uppsats som för ett tydligt resonemang. Uppsatsens syfte, att utreda regleringarna beträffande vinstsyfte för kommunala aktiebolag, är en fråga som CKS styrelse anser är mycket angelägen. Med den motiveringen har styrelsen utsett ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” till årets kommunuppsats 2020.

Johanna Wistrand belönas med 20 000 kronor och uppsatsen kommer att tryckas samt publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.