Barns och ungas f枚ruts盲ttningar att delta i kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter varierar och f枚ljer m枚nster av segregation och socioekonomiska klyftor. Fritidskortet lanserades av regeringen 2025, genom ett uppdrag till flera olika myndigheter, f枚r att motverka s氓dan oj盲mlikhet. Kortet kan anv盲ndas som betalning av olika fritidsaktiviteter.
Men f枚r att insatsen ska f氓 effekt kr盲vs att f枚reningar, kulturskolor och andra utf枚rare har f枚ruts盲ttningar och utformar arbetss盲tt som m枚jligg枚r inkludering och deltagande. I ett nytt projekt ska forskarna d盲rf枚r studera de villkor som f枚ljer med Fritidskortet, hur olika utf枚rare ser p氓 sin roll i att fr盲mja barns och ungas deltagande och vilka m枚jligheter de har i det arbetet.
鈥�聽Fritidskortet inneb盲r ett helt nytt s盲tt att st枚dja kultur-, idrotts- och fritidssektorn, genom att subventionera aktiviteter, ist盲llet f枚r ekonomiska st枚d till organisationer och f枚reningar. Det 盲r d盲rf枚r angel盲get att f枚rst氓 hur systemet fungerar i praktiken, f枚r att p氓 s氓 s盲tt bidra med kunskap som i slut盲ndan kan anv盲ndas f枚r att g枚ra kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter mer tillg盲ngliga f枚r barn och unga. Det 盲r en fr氓ga om inkludering och h盲lsa, men 盲ven om barns r盲ttigheter, s盲ger David Ekholm, som 盲r bitr盲dande professor vid Centrum f枚r kommunstrategiska studier (CKS).
I projektet deltar ocks氓 Sofia Lindstr枚m Sol, H枚gskolan i Bor氓s och Magnus Dahlstedt, Link枚pings universitet. Det p氓g氓r mellan 2026 och 2028 och finansieras av Majblommans Riksf枚rbund.
