һ±¾µÀ

12 juni 2025

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord Fotograf: һ±¾µÀs kommun/Elisabeth Askefalk
Brita Hermelin, Sara Gustafsson och Niklas Hamström har stöttat һ±¾µÀs kommun i arbetet med att upprätta ett klimatråd.

Författarna Niklas Hamberg, Brita Hermelin och Sara Gustafsson har granskat 17 stora svenska kommuners klimatstrategier, samt gjort en djupare analys av tre av dessa kommuner (Uppsala, Linköping och Umeå).

Samtidigt som strategierna har ambitioner att uppnå klimatmål som sätts upp internationellt och nationellt varierar strategiernas utformning vad gäller detaljnivå och vilka lösningar man betonar. Vanliga tematiska områden som pekas ut inom klimatstrategierna omfattar energiproduktion, transport och målsättningar för att stödja cirkulära system.

Strategierna pekar på olika verktyg som kommunerna kan nyttja för sitt klimatarbete och som kopplar till olika nivåer för rådighet. Man har hög rådighet i sin roll som verksamhetsutövare inom upphandling, förvaltning av tillgångar, projekt inom bygg och anläggning, samt organisering av arbetet inom exempelvis utbildning och omsorg.

Rapporten ”Lokala strategier för klimatomställning – en studie av de stora kommunernas perspektiv” är skriven av Niklas Hamström, masterstudent på Linköpings universitet, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.


Presentation

Hör Brita Hermelin berätta mer om rapportens innehåll, syfte och slutsatser.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En fågel som sitter på ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.