一本道

25 mars 2019

För trettio år sedan funderade i princip ingen på om bakterier i tarmen har betydelse vid allergi. Bengt Björkstén, som var professor i barnmedicin vid LiU, gjorde upptäckter som ändrade på det och som fått stor betydelse för allergiforskningen.


– Bengt var den första i världen som publicerade en artikel där forskningen visade på skillnader i tarmfloran mellan friska barn och allergiska barn. Det forskningsfältet har sedan exploderat och ligger till grund för den forskning jag håller på med i dag, säger Maria Jenmalm, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE.Maria Jenmalm Foto David Brohede

Maria Jenmalm var doktorand i Bengt Björksténs forskargrupp i slutet av 1990-talet. På den tiden letade forskargruppen efter förklaringar till varför allergi blev allt vanligare i Sverige. En av forskningsteorierna var att ökningen kunde bero på luftföroreningar. Men när Bengt Björksténs forskargrupp jämförde förekomsten av allergi hos barn i polska och estländska städer med olika dålig luftkvalitet, upptäckte de något annat än de väntat sig.

– Förekomsten av allergi hos barn verkade inte bero på luftföroreningar, utan man började fundera på om allergi snarare hängde ihop med en västerländsk livsstil, säger Maria Jenmalm.

Bengt Björkstén engagerade sig mycket i Estland som land. Han var adjungerad professor vid universitetet i Tartu under åren 1992–2005.

– Bengt gjorde mycket för att hjälpa till i uppbyggnaden av forskning och utbildning i Estland när det blivit självständigt från Sovjetunionen. Under den här tiden började man fundera på vad det var i den västerländska livsstilen som ökade risken för allergi, säger Maria Jenmalm.

Forskarna tittade närmare på infektioner och användning av antibiotika hos barn och blev alltmer intresserade av kopplingen mellan immunförsvaret och bakterier. Den första studien om tarmflorans roll vid allergi var en jämförelse mellan små barn i Estland och i Sverige. Den forskning som Maria Jenmalm bedriver i dag bygger vidare på det arbetet.

Hon minns Bengt Björkstén som en väldigt stöttande handledare.

– Jag trivdes jättebra med att ha Bengt som min handledare under min forskarutbildning. Han trodde på att jag klarade av saker som jag själv inte var säker på att jag kunde. Jag fick ha egna idéer och han tillät oss doktorander att vara kreativa, så han var en fantastisk handledare, säger Maria Jenmalm.


Relaterat innehåll

N盲rbild p氓 en bebismage.

Autism och adhd kopplas till störd tarmflora mycket tidigt i livet

Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid University of Florida och 一本道s universitet.

ung kvinna i rullstol.

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. Proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli.

Agnes, doktorand vid LiU, och Katalin Kariko p氓 bild under nobelfestligheter i Stockholm.

Nobelpristagaren signerade LiU-doktorandens forskningsartiklar

LiU-doktoranden Ágnes bjöds in till Stockholm för att fira nobelpristagaren Katalin Karikó. Båda forskar de om covidvaccin och delar ursprung i Ungern. I sällskap med talmannen och statsepidemiologen fick Csuth till en personlig pratstund med Karikó.

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och bl氓 handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.