Inom psykologin brukar termen ”motiverat tänkande” användas för att beskriva när människor tolkar information som de önskar, snarare för vad den är.Therése Lind Foto Thor Balkhed
– Vi tror ofta att vi omvärderar våra tankesätt i ljuset av ny information. Vår forskning bekräftar att vi människor misstolkar information, i det här fallet om invandring, för att få den att passa vår världsbild, säger Thérese Lind,
doktorand vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Tidigare studier om motiverat tänkande som har gjorts i USA har visat att demokrater är bättre på att tolka statistik som visar att brottslighet minskar till följd av strängare vapenlagar. Republikaner är bättre på att tolka statistik som tyder på motsatsen. Få undersökningar om motiverat tänkande har dock gjorts i Sverige och ingen om flyktingmottagande.
Ökad eller minskad kriminalitet?
I ett experiment undersöker Thérese Lind motiverat tänkande i samband med statistik som handlar om flyktingmottagning och brott.
I studien fick 1015 deltagare från Sverige tolka information från fiktiva scenarier. I ett scenario fanns numerisk information som visade att kriminaliteten i ett område som tagit emot många flyktingar antingen ökat eller minskat. Uppgiften bestod av att tolka vad presenterade siffror sa om sambandet mellan flyktingmottagande och kriminalitet.
Det fanns också ett scenario där deltagarna fick bedöma om en hudkräm gav ökade eller minskade hudbesvär. Om sig själva fick deltagarna ange vilket parti de röstade på samt världsåskådning, det vill säga om de klassificerade sig som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare”.
Åsikterna styr
Resultatet visar att partitillhörighet och världsåskådning spelade stor roll när deltagarna tolkade information kopplad till invandring och kriminalitet.
Vad gäller partitillhörighet var de som röstade på M, KD och SD bättre på att tolka statistik när den visade på ökad brottslighet till följd av flyktingmottagande. Omvänt var de som röstar på S, MP eller V bättre på att tolka informationen när den visade på minskad brottslighet till följd av flyktingmottagande.
Liknande resultat kunde ses vad gällde deltagarnas världsåskådning. Personer som definierade sig som ”mer av en svensk” hade lättare att tolka siffror korrekt som visade att brottsligheten ökat mest i områden med flyktingmottagande. Likaså hade världsmedborgaren lättare att korrekt tolka siffror som visade att brottsligheten sjunkit mest i områden med flyktingmottagande.
I scenariot med hudkrämen påverkade inte partitillhörighet eller världsåskådning förmågan att tolka statistik. Där ökade deltagarnas förmåga att tolka information korrekt, jämfört med när det handlade om invandring.
Studien visade även att personer med högre analytisk förmåga var mindre benägna att engagera sig i motiverat tänkande. Det mönstret går emot tidigare forskning som tvärtom föreslagit att personer med högre analytisk förmåga är mer benägna att engagera sig i motiverat tänkande.
– Våra resultat tyder på att motiverat tänkande är en intuitiv process snarare än att man medvetet resonerar kring information för att den ska passa världsbilden, säger Thérese Lind.
Artikelförfattaren menar att motiverat tänkande ur ett samhälleligt perspektiv kan vara problematiskt, exempelvis om politiker spär på polarisering.
– På det individuella planet kan det vara bra att veta att det är så här människan fungerar, även man själv. Och att samhället behöver uppmuntra kritiskt tänkande, säger Thérese Lind.
Övriga artikelförfattare är Arvid Erlandsson, Daniel Västfjäll och Gustav Tinghög, alla verksamma vid det beteendeekonomiska forskningslabbet, Jedilab vid Linköpings universitet.
Studien:
, Thérese Lind, Arvid Erlandsson, Daniel Västfjäll och Gustav Tinghög (2018) Behavioural Public Policy. https://doi.org/10.1017/bpp.2018.41
