Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Foto Michael Heim/iStock För drygt tio år sedan visade forskargruppen Twincities vid Linköpings universitet att det fanns betydande skillnader i folkhälsan mellan tvillingstäderna Linköping och Norrköping. Linköpings befolkning var friskare inom nästan alla sjukdomsgrupper.
– De kanske mest betydande skillnaderna som framkom vid vår analys av folkhälsodata i tvillingstäderna för tio år sedan gällde risken för hjärt-kärlsjuklighet. I en jämförelse mellan de femton största städerna i Sverige framkom då att kvinnor i Norrköping hade den högsta dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med andra svenska städer som Eskilstuna, Borås, Uppsala eller Västerås. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar var omkring 30 procent högre för kvinnor i Norrköping än bland Linköpingskvinnorna, säger Tomas Faresjö, professor vid institutionen för medicin och hälsa, IMH.
Nu har LiU-forskarna gjort en ny analys av läget. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Men under det senaste decenniet har hjärt-kärlsjukdomarna minskat. Minskningen anses bero på bättre sjukvård och nya läkemedel, men även befolkningens kost- och motionsvanor har blivit sundare och rökningen har minskat. Hjärt-kärldödligheten har också gått ner tydligt i både Linköping och Norrköping under det senaste decenniet. Men skillnaden mellan städerna har inte försvunnit.
– Vår analys av data i dag visar att denna skillnad mellan städerna i hjärt-kärldödlighet tvärtom har ökat över tiden. I dag är dödligheten i hjärt-kärlssjukdom omkring 60 procent högre bland Norrköpingskvinnorna jämfört med kvinnorna i Linköping, säger Tomas Faresjö.
För männen har skillnaden också ökat något, till 38 procent högre hjärt-kärldödlighet i Norrköping. För tio år sedan var skillnaden 30 procent. Hälsoskillnader mellan städerna har under åren lett till att politikerna byggt ut hjärtsjukvården vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Numera utförs även ballongvidgning av kranskärl på Vrinnevisjukhuset, men enbart på vardagar och under dagtid. Övrig tid får, som tidigare, dessa patienter åka med blåljusambulans till Universitetssjukhuset i Linköping.
Forskarna menar att de hälsoskillnader som fortfarande finns inte förklaras av skillnader i hälso- och sjukvård. I stället hör de ihop med städernas olikartade socialhistoria och att den sociala sammansättningen därmed skiljer sig åt i de båda städerna.
– Det gäller skillnader från den tidiga barndomen, exempelvis andelen småbarn som ammas eller rökning i småbarnsfamiljer. Men också skillnader i arbetslöshet, risk för arbetsskador, skillnader i tilliten till andra, valdeltagande och risk för våldsbrott. Att den ojämlika hälsan inte minskar över tiden mellan befolkningen i tvillingstäderna Linköping och Norrköping är bekymmersamt och negativt för hela vår region, säger Hans Nilsson, professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK.
Ett urval av olika socioekonomiska faktorer mellan städerna finns i tabell (pdf nedan).
