一本道

17 september 2018

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet.

Klockor Fotograf: wildpixel

Det visar LiU-forskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl (bilden nedan) i en färsk studie om utbrändhet och arbetsmiljö. Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven. Ett gott socialt stöd och handlingsutrymme är viktigt i sig, men räcker inte för att uppväga den negativa effekten av höga krav, menar de båda forskarna.

– Det finns inte mycket stöd för antagandet att det går att kompensera höga krav med att de anställda har goda möjligheter att bestämma över sitt arbete eller har ett gott socialt stöd där. Vår studie bekräftar att det är något av en bekväm myt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog som disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hälsofrämjande förutsättningar i arbetet.

Anställda med vitt skilda villkor

Anna-Carin Fagerlind-St氓hl och Christian St氓hl, LiU, 2018Tillsammans med forskare i Toronto har de analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer. Drygt 1700 personer har angett hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har också svarat på frågor om symtom på utmattning. Enkäten skickades ut till dem vid två tillfällen, med två års mellanrum. Arbetsplatserna skiljer sig åt, bland annat representeras de av tillverkningsindustri, statliga myndigheter, privata vårdföretag samt kommunala inrättningar för vård, omsorg och service. Yrkesgrupper som svarat är exempelvis sjuksköterskor, personal inom äldreomsorg och tjänstemän.

– Det handlar alltså om anställda med vitt skilda villkor, inkomst och utbildningsnivåer, vilket är en styrka i vår studie, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Stress och sjukskrivningar

Resultaten visar på samma sak oavsett arbetsplats; att höga krav leder till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller hur gott socialt stöd man har. Det går inte att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön.

Christian Ståhl forskar om sjukskrivningar vid Avdelningen för samhällsmedicin och vid HELIX Competence Centre på LiU.

– Allt fler sjukskrivs för stressrelaterade besvär, psykisk ohälsa är idag den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Vår studie pekar på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora, säger han.

Lyssna på de anställda

Forskarna poängterar att det är möjligt för arbetsgivare att via enkäter och medarbetarsamtal ta reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation, om kraven ligger på en rimlig nivå eller inte.

– Minska mängden arbetsuppgifter eller arbetstempot för dem som signalerar att de har för mycket att göra. Effektivisera inte bort tid för raster. Det antas ibland att ett högt arbetstempo i sig skulle vara något motiverande. Men dagens arbetsliv är krävande. Att öka kraven utgör en stor risk för utbrändhet och är inte nödvändigt för att medarbetare ska känna sig motiverade och tycka om sitt arbete, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Inte fler mindfulnesskurser

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat, menar hon.

– Men ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser, är Anna-Carin Fagerlind Ståhls slutsats.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften .

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och bl氓 handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.