һ±¾µÀ

08 oktober 2019

Är det farligt med högt blodtryck vid maximal ansträngning? Det beror på visar en färsk studie.

Bild på blodtrycksmätning Fotograf: iStock.com/Tashi-Delek

En viktig parameter för att ge prognos eller ställa diagnos för en rad sjukdomar är att kontrollera just blodtrycket under ett arbetsprov. En ny studie, ledd av LiU-forskare Kristofer Hedman, visar att högt blodtryck vid maxarbete inte ensidigt kan tolkas som en hälsorisk, utan att det också kan vara ett tecken på bra kondition.

Under sin postdoktorstjänst vid Stanford University har Kristofer Hedman utvecklat ett nytt sätt att tolka blodtrycksreaktionen, som innebär att man tar i beaktande både belastningen som testpersonen utsätts för och blodtrycket under arbete.

– Ju mer man orkar och presterar, desto högre blodtryck når man oftast upp till. Och bättre kondition är i sig positivt för överlevnad, säger Kristofer Hedman.

Studien omfattar drygt 7 500 män som har utfört tester på löpband och följts upp mellan åren 1987 till 2018. Högt blodtryck vid slutet av ett arbetsprov, det vill säga när testpersonerna är maximalt ansträngda, är relaterat till minskad risk för död under 20 års uppföljning. Däremot visar studien att en större ökning av blodtrycket per belastningsökning är relaterat till högre risk för död.

– Resultaten visar att om vi ska använda blodtrycket under arbete i prognostiskt syfte behöver vi ta hänsyn till hur hårt personen anstränger sig, något som i regel inte alls görs idag, avslutar Kristofer Hedman.

Länk till (European Journal of Preventive Cardiology)
Länk till (Youtube)


Kontakt

Relaterade nyheter 

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.