Dagen jag träffar Daniel Hermansson är en historisk dag. Den femte februari 200 år tidigare satte sig den första ur Bernadotte-ätten på den svenska tronen. Det är en sådan dag som inte går obemärkt förbi en historieintresserad. Ett avsnitt av Daniels podd har tillägnats händelsen och tidigare på dagen har han suttit i TV 4 och berättat om hur fransmannen Jean Bernadotte blev kung i Sverige, efter att Gustav IV ”sjabblat till det” och förlorat Finland.
– Känner man inte till historien är det svårt att förstå sina medmänniskor och de förutsättningar de har. Jag tänker att man måste känna sig ganska frågande kring många saker i sin omvärld om man inte kan sin historia, säger Daniel Hermansson.
Han sitter i ett tomt klassrum på Manillaskolan på Djurgården. Elevernas skrik tränger in genom den stängda dörren, en hopknölad mössa ligger bortglömd vid hans fötter. Det är här han tillbringar sina dagar som historielärare.
Svenskarnas historiekunskaper kunde vara bättre, tycker Daniel. Som historielärare vet han att det inte är lätt att få elever att lära sig ”allt” på de historietimmar som finns på schemat. Det han hoppas att de får med sig är en nyfikenhet och förståelse för vad som hände och varför.
Vid ett sådant tillfälle som när Sverige mötte Ryssland i fotbolls-EM 2008 önskade han att svenskarnas historiekunskaper var lite djupare.
– Den ryska klacken hade bullat upp med bilder på Peter den store och referenser till Poltava. De tänkte säkert att ”det här retar upp svenskarna”, eftersom det för dem var självklart vad Poltava står för. Vid Poltava gick den svenska stormakten under och den ryska föddes. Men det här retade nog inte upp så många svenskar, det gick rakt över huvudet på de flesta, tyvärr.
Insnöade på historia
Historiepodden föddes för att Daniel Hermansson och poddkollegan Robin Olovsson ville väcka människors intresse för historia – samtidigt som de själva fick utlopp för behovet att snöa in på ett ämne.
– I ett klassrum kan du inte prata om samma sak i 80 minuter. Det gör vi i podden. Mina elever gillar när människor som levt förr – eller för den delen djur – blir personer av kött och blod. Vem gillar inte Karl XII:s hund Pompe, exempelvis?
Plötsligt böjer Daniel sig ned och tar upp den kvarglömda mössan från golvet vid sina fötter. Sekunden senare öppnas dörren och ett huvud tittar in. Daniel håller upp mössan, som om han redan visste vad saken gällde, huvudet nickar ”den är min, tack.”
I podden tillåter sig Daniel och Robin lyxen att vara smala i sina val av ämnen. Och de verkar tänkt rätt när de tänkte att de ville göra något ”skojfriskt” av historia för podden har i genomsnitt 50鈥�000 unika lyssnare per program och är en av de mest populära i Sverige.
Den framgången räknade de inte med för fyra år sedan när de spelade in det första avsnittet i ett litet kök i Gävle, staden de då båda arbetade i.
Svensk historia på östgötska
Många av lyssnarna är väldigt engagerade och skickar tips på ämnen. Men önskemålen är ofta stora och svepande som ”Gustav Vasa” eller ”andra världskriget”. Daniel och Robin gör hellre nedslag och fördjupar sig i olika aspekter av exempelvis andra världskriget, än att berätta en kronologisk historia.
Trots att de båda numera bor i Stockholm är det ingen stockholmssvenska som talas i podden. Från sin Skåne-bördiga mamma har Daniel fått sina tungrots-r, östgötskan har han Ringarum att tacka för.
– Jag har fått kritik för min dialekt, folk klagar och säger att de inte orkar lyssna på grund av den. Men, vad kan jag göra åt det?
Robin står för norrländskan.
– Jag kanske har dialekt, men jag är i alla fall inte lika lokalpatriotisk som Robin. Fick han bestämma skulle vartenda avsnitt handla om Norrland, säger Daniel och skrattar.
Daniel läste till lärare på Linköpings universitet, något som inte är obekant för hans lyssnare. Att valet föll på Linköping beror på att han är hemmakär, menar han.
– Mina elever väljer utbildning på helt andra grunder. Här är det ofta Harvard eller andra utländska lärosäten som gäller. Men, jag lämnade ju i alla fall Ringarum!
Reser i tiden gör han i alla fall, även om han inte tycker sig ha rest så långt geografiskt. Podden innebär också att han får vidga sina vyer. Han är nyss hemkommen från en helg i Frankrike med mediebolaget som podden numera ingår i. Daniel har fått lära sig om lyssnarsiffror och konkurrens och podden spelas inte längre in och klipps dagen innan den ska sändas.
– Det upplägget förutsatte att man inte hade något liv för övrigt – vilket vi försöker skaffa oss!
Några särskilda planer för podden just nu, mer än att göra ”bra” podd, har de inte, säger han.
– Det ska vara lite svårt och teoretiskt, fast samtidigt kul. Populärvetenskapligt, men inte fördummande.
Vart han tar historien – och historien tar honom – återstår att se.
