Det 盲r inte bara m盲nniskor som har olika personlighet, utan ocks氓 djur. Det finns m盲tbara skillnader bland exempelvis katter och hundar i hur mycket kontakt de s枚ker eller hur skygga de 盲r. Om ett djur beter sig p氓 ett likartat s盲tt 枚ver l盲ngre tid, s氓 kan det beskrivas som en personlighet hos den individen.
鈥� Detta delar likheter med vissa aspekter av personlighet hos m盲nniskor, 盲ven om det inte g氓r att unders枚ka hur djuren k盲nner och t盲nker, s盲ger Robin Abbey-Lee, doktor i evolutionsbiologi och f枚rfattare till studien som publiceras i tidskriften Brain, Behavior & Evolution.
Men varf枚r uppst氓r s氓dana variationer i beteende mellan individer av samma art? De biologiska mekanismerna bakom skillnaderna 盲r fortfarande oklara, 盲ven om flera genetiska och milj枚relaterade faktorer beskrivits. Ett djur som ofta anv盲nds inom biologin f枚r att unders枚ka en rad olika fr氓gor, inklusive varf枚r 盲ven djur har personlighet, 盲r fiskarten storspigg (Gasterosteus aculeatus). Storspiggen 盲r en vanlig, liten fisk i v氓ra svenska vatten. I studien har forskarna anv盲nt beteendetester som beskriver hur nyfikna, skygga, aktiva, aggressiva och sociala fiskarna 盲r.
鈥� Med den h盲r studien ville vi f氓 b盲ttre f枚rst氓else f枚r n氓gra av de faktorer som kan f枚rklara varf枚r vi ser s氓 stor individuell skillnad i beteenden, b氓de hos storspigg, men ocks氓 hos de flesta andra arter d盲r personlighet unders枚kts, s盲ger Hanne L酶vlie, bitr盲dande professor vid institutionen f枚r fysik, kemi och biologi (IFM) vid Link枚pings universitet, som har lett studien.
I studien fick fiskyngel v盲xa upp i en av fyra olika milj枚er. I en uppv盲xtmilj枚 r氓dde lugna f枚rh氓llanden. I andra akvarier f枚rs枚kte forskarna oftare att f氓nga fiskarna, f枚r att efterlikna en mer riskfylld milj枚 med fler rovdjur. I en tredje milj枚 f枚r盲ndrades den sociala milj枚n mer genom att nya fiskar kom till eller f枚rsvann fr氓n grupperna. I det fj盲rde akvariet fanns olika akvarie-inventarier s氓 att fiskarna d盲r levde i en mer komplex, varierad milj枚. Med en m氓nads mellanrum unders枚kte forskarna fiskarnas beteende i de olika uppv盲xtmilj枚erna.
Forskarna m盲tte ocks氓 halterna av tv氓 viktiga signalsubstanser i fiskhj盲rnorna, n盲mligen dopamin och serotonin. De tittade ocks氓 p氓 hur mycket vissa gener fr氓n dessa signaleringssystem uttrycktes.
Det visade sig att fiskarna som v盲xte upp i en mer riskfylld milj枚 tenderade att bete sig mindre aggressivt och mer utforskande och 枚ppna f枚r nya saker j盲mf枚rt med dem som levde i den lugna kontrollmilj枚n. Fiskarna som var vana vid att den sociala milj枚n f枚r盲ndrades, och de som vuxit upp i milj枚n med st枚rre fysisk variation, tenderade att vara mindre skygga f枚r nya saker.
Det fanns inget tydligt samband mellan de olika uppv盲xtmilj枚erna och halterna av signalsubstanserna i hj盲rnan. D盲remot p氓verkades genuttrycken av gener i dopamin- och serotoninsystemen av uppv盲xtmilj枚n.
鈥� De skillnader vi observerade var inte dramatiska, men visar att b氓de beteenden och genuttryck p氓verkades av de olika uppv盲xtmilj枚erna. Med andra ord kan b氓de inre och yttre faktorer ha en p氓verkan och hj盲lpa till att f枚rklara en del av den variation vi ser hos fiskarna, s盲ger Robin Abbey-Lee. 脛ven om b氓de processer i hj盲rnan och beteenden p氓verkades, s氓 kunde inte hj盲rnfysiologin direkt f枚rklara den beteendevariation vi s氓g. Det 盲r d盲rf枚r fortfarande inte kartlagt hur variationen i uppv盲xtmilj枚n ledde till att fiskarnas beteenden 盲ndrades.
Studien 盲r gjord i samarbete med forskare fr氓n Uppsala universitet.
Artikeln: 鈥濃��, Abbey-Lee R, Uhrig E, Zidar J, Favati A, Almberg A, Dahlblom J, Winberg S, L酶vlie H., Brain, Behavior and Evolution (2018), publicerad online den 29 juni 2018, doi:10.1159/000489942
