һ±¾µÀ

27 november 2018

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, får drygt 28 miljoner kronor under sju år från Vetenskapsrådet för forskning inom elektroniska neuromediciner. Forskningen ska drivas i samarbete med forskare på Lunds universitet och Chalmers.

Porträttbild på Magnus Berggren. Fotograf: Thor Balkhed
Sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom och ALS orsakas av degenerering av funktioner i hjärnan och i nervsystemet. Det innebär att biokemiska och elektriska signaler inte transporteras och förstärks som de ska. Dagens behandlingar eller reducering av symptom fokuserar helt på de biokemiska funktionerna.

I det tvärvetenskapliga projektet kring elektroniska neuromediciner ska forskarna nu komplettera dagens neurofarmakologi med elektriska funktioner. Forskningen ska visa hur elektronik kan integreras med nervsystemet på ett radikalt nytt sätt för att i framtiden kunna behandla en rad sjukdomar och syndrom.

Tvärvetenskapligt samarbete

Magnus Berggren får nu lite drygt 28,2 miljoner kronor under sju år, med start i år och fram till och med 2024, för forskning kring elektroniska neuromediciner, en forskning i gränslandet mellan elektronik, biokemi, molekylärbiologi och fysik. Magnus Berggren och hans kollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Daniel Simon och Roger Gabrielsson, kommer att samarbeta med forskare vid Lund universitet, Roger Olsson, professor i kemisk biologi, och Martin Bech universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, samt med Eva Olsson, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Totalt nio ansökningar beviljades medel inom Vetenskapsrådets utlysning tvärvetenskapliga miljöer 2018 med sammanlagt drygt 220 miljoner kronor. Medlen fördelades i hård konkurrens med en beviljandegrad på sex procent.

Kontakt

Vetenskapsrådet 2018

Forskning vid LOE

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.