Ò»±Ÿ”À

Lokal politik och demokrati

Forskning om politik och demokrati i Sveriges kommuner.

Lokal politik och demokrati är ett kunskapsfält vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Här studerar vi valdeltagande och väljarbeteenden, politiskt deltagande, förtroendevaldas villkor, rättssäkerhet och korruption, politisk styrning, koalitionsbyggande, polarisering, tillit och ansvarsutkrävande.

Det hÀr Àr angelÀgna Àmnen som rör demokratins kvalitet i varje svensk kommun. Den svenska demokratimodellen befinner sig under starkt omvandlingstryck som till stor del mÄste hanteras lokalt.

Sedan 1990-talet har de politiska partierna tappat mÀngder med medlemmar samtidigt som uppdragen ökat i komplexitet. Det har bÄde gjort det svÄrare att hitta uppdragsvilliga kandidater och svÄrare att rusta sina kandidater inför de komplexa uppdragen. SvÄrigheterna förstÀrks av att folkvalda i allt större utstrÀckning utsÀtts för hat och hot.

De lokala partisystemen har fragmenterats. Nya partier har vuxit i styrka och utmanat de etablerade. Detta medför förĂ€ndringar i parlamentariska styrkeförhĂ„llanden, vilket förĂ€ndrar koalitionslogik samt, förutsĂ€ttningarna för oppositionen. Ändrad syn pĂ„ sjĂ€lvstyrelse och Ă€ndamĂ„lsenlig kommunstorlek, liksom Ă€ndrade relationer mellan kommuner, regioner och stat pĂ„verkar ocksĂ„ förutsĂ€ttningarna för lokal politik och demokrati. Inom kunskapsfĂ€ltet intresserar vi oss för hur dessa förĂ€ndringar pĂ„verkat förutsĂ€ttningarna för politisk styrning, ansvarsutkrĂ€vande, rĂ€ttssĂ€kerhet och lokal demokrati liksom hur olika dessa utmaningar slĂ„r i vĂ€xande storstadsregioner kontra krympande glesbygd.

Lokalpolitikens förutsÀttningar

DemokratifrĂ„gor omfattar allt frĂ„n partiernas förmĂ„ga att attrahera partimedlemmar till förtroendevaldas villkor att fullȔö°ùa sina uppdrag, samt i vilken utstrĂ€ckning makt och uppdrag koncentreras till allt fĂ€rre personer. Vi stĂ€ller ocksĂ„ frĂ„gor om delaktighet och inflytande vid sidan om den representativa demokratins kanaler. Vi intresserar oss ocksĂ„ för om kommunalt beslutsfattande upplevs som opartiskt och rĂ€ttssĂ€kert, samt i vilken utstrĂ€ckning kommunernas sociala kitt hĂ„ller samman – hur ser tilliten ut mellan mĂ€nniskor, hur ser medborgarnas tillit till kommunerna ut, finns spĂ€nningar mellan centralorter och deras periferier och hur kan detta variera mellan kommuner?

Förtroende och ansvarsutkrÀvande

Svenskarnas förtroende Ă€r lĂ€gre för institutioner och politiker pĂ„ kommunnivĂ„n jĂ€mfört med riksnivĂ„n. Sverige avviker dĂ€rmed ur ett internationellt perspektiv. Fall av oegentligheter och vĂ€lfĂ€rdsbrottslighet avslöjas regelmĂ€ssigt i kommunsektorn, vilket gjort det angelĂ€get att analysera förutsĂ€ttningar för opartiskhet och rĂ€ttssĂ€kerhet. De avslöjande skandalerna och affĂ€rerna Ă€r relaterade till förutsĂ€ttningar för ansvarsutkrĂ€vande i kommunpolitiken. Hur media fyller sin roll som granskare av kommunpolitik Ă€r centralt i sammanhanget. Ökad förekomst av mellankommunal samverkan, allt fler kommunala bolag och nĂ€tverksstyrning utmanar ocksĂ„ den kommunala demokratin. I kunskapsfĂ€ltet intresserar vi oss för hur ansvarsutkrĂ€vande sĂ€kerstĂ€lls under dessa villkor.

Pågående forskning

Ett urval av forskningsprojekt

Dolda band och dunkla intressen? Om samspelet mellan politik, lobbying och korruption i kommuner 

I det hÀr projektet analyseras kommunpolitiker som, parallellt med politiska förtroendeuppdrag, har engagemang eller roller i PR-/konsultbyrÄer, företag inom samhÀllsfastighetsbranschen samt företag som erbjuder offentligt finansierade vÀlfÀrdstjÀnster. Vi studerar Àmnet i svensk kontext, ett av vÀrldens mest decentraliserade lÀnder.

Överlappande lojaliteter av det slag vi undersöker kan vara mycket riskabla dĂ„ företag kan nyttja dessa individer för att pĂ„verka utfall. Som följd av att viktiga vĂ€rden stĂ„r pĂ„ spel, Ă€r det avȔö°ùande att de politiska institutionerna förmĂ„r vĂ€rja sig mot olika sorters otillbörlig pĂ„verkan frĂ„n sĂ€rintressen, samt att det finns adekvata mekanismer för granskning och ansvarsutkrĂ€vande.

Mot denna bakgrund Àr syftet med projektet Àr tvÄfaldigt: 1) att kartlÀgga förekomsten av sÄ kallade "svÀngdörrsindivider" som pÄ en och samma gÄng verkar som kommunpolitiker och har uppdrag i konsultföretag, samhÀllsfastighetsbranschen eller i vÀlfÀrdsföretag; 2) estimera de ekonomiska effekterna av dessa engagemang bÄde för dessa individer och för företagen de representerar.

Tidsperiod: 2026-2028
Ansvarig forskare vid CKS: Gissur Ó Erlingsson
čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: łŐ±đłÙ±đČÔČő°ìČč±èČő°ùĂ„»ć±đłÙ

Lokala toppolitikers arbetsmiljö och hälsa: Vägar till ett mer hållbart uppdrag

Forskning visar att toppolitiker i rikspolitiken upplever högre stressnivÄer jÀmfört med högt uppsatta nÀringslivschefer. Med tanke pÄ hur viktigt det Àr att attrahera kompetenta individer till ledande politiska uppdrag och att dessa vÀljer att stanna kvar och förmÄr hÄlla huvudet kallt i tuffa beslutssituationer, stÀmmer uppgifterna till eftertanke. Projektet har sitt fokus pÄ lokala toppolitiker, en population som hittills inte studerats ur ett arbetshÀlsoperspektiv.

Den övergripande forskningsfrÄgan Àr om det lokala toppolitikeruppdraget pÄverkar hÀlsan negativt. Flera indikationer tyder pÄ att sÄ skulle vara fallet, bland annat Àr de i stigande grad utsatta för hot, hat och vÄld samt otillbörliga pÄverkansförsök. Vi undersöker Àven de organisatoriska förutsÀttningarna för toppolitikers hÀlsa.

Tidsperiod: 2026-2029
Ansvarig forskare vid CKS: Gissur Ó Erlingsson
čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: Forte

Effekten av segregation och sociala nätverk på vaccinskepsis

Pandemier utȔö°ù ett globalt hot och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av COVID-19 pandemin Ă€r omfattande. Vaccinering Ă€r det överlĂ€gset mest effektiva sĂ€ttet att förebygga och bekĂ€mpa pandemier men det förutsĂ€tter att en tillrĂ€ckligtČőłÙŽÇ°ùÌęandelavČú±đŽÚŽÇ±ô°ìČÔŸ±ČÔČ”±đČÔÌęvaccineras.·ĄČÔÌęvaccinationsprocess sŽÇłŸÌęČÔĂ„°ùÌęut till alla grupper i samhĂ€llet Ă€r dĂ€rmed av avȔö°ùande betydelse för ±èČčČÔ»ć±đłŸŸ±Čú±đ°ìĂ€łŸ±èČÔŸ±ČÔČ”.

I projektet Ă€mnar vi undersöka hur vĂ€l olika vaccinationsprogram nĂ„r ut i omrĂ„den med olika grad av utsatthet, samt hur vaccinmotstĂ„nd spridsłŸ±đ±ô±ôČčČÔÌęindividerinom ŽÇłŠłóÌęmellanolikasocialasammanhang som arbetsplatserŽÇłŠłóÌęfamiljer.DettaȔö°ùvigenom att °ìŽÇłŸČúŸ±ČÔ±đ°ùČčÌę°ù±đČ”Ÿ±ČőłÙ±đ°ù»ćČčłÙČčÌęmed information frĂ„n svenska vaccinationsregistret. Genom avancerade statistiska modeller kan vi dels undersöka kausala effekter, dels predicera hur vaccinationsgraden för olika grupper förĂ€ndras av olika politiska initiativ och samhĂ€llsförĂ€ndringar.

Tidsperiod: 2022–2026,
Ansvarig forskare vid CKS: Richard Öhrvall
čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: łŐ±đłÙ±đČÔČő°ìČč±èČő°ùĂ„»ć±đłÙ

Geografisk samhällspolarisering och flyttmönster

Projektet Àr en fortsÀttning pÄ projektet Ett polariserat samhÀlle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige. Syftet Àr att fortsÀtta studera geografisk polarisering i ett nationellt och lokalt perspektiv och att ytterligare bÀttre förstÄ förÀndringar över tid.

Projektet innefattar bland annat en ny, stor enkÀtundersökning som riktas till samma personer som deltog i det tidigare projektet. Detta i syfte att undersöka förÀndringar i politiska beteenden, deltagande, vÀrderingar, tillit och trygghet, men Àven att fÄ större kunskap om vilka som vÀljer att flytta frÄn stÀder till landsbygd och vice versa. Projektet innefattar Àven en undersökning av vilka politiska frÄgor som avhandlas i kommunfullmÀktige för att se om dessa skiljer sig mellan stad och land.  

Tidsperiod: 2025–2027
Ansvarig forskare vid CKS:
Richard Öhrvall och Gissur Ó Erlingsson
čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: LĂ€nsförsĂ€kringars forskningsstiftelse

Mellankommunal samverkan – ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?

Kommunal samverkan blir allt vanligare. Beslutsfattare pÄ alla nivÄer ser det som ett ÀndamÄlsenligt verktyg för att möta de tunga utmaningar som urbanisering och förÀndrad demografi leder till. Tilltron Àr stark till att samverkan ger stordriftsfördelar, ökar servicekvaliteten och underlÀttar rekrytering. FrÄn att knappt ha funnits under 1970- och 1980-talen, har antalet formaliserade samarbeten i form av kommunalförbund och gemensamma nÀmnder formligen exploderat i Sverige. Ytterligare lagÀndringar, som syftar till att underlÀtta och uppmuntra avtalssamverkan, gjordes 2018.

Mot denna bakgrund syftar projektet till att ta fram empiriskt grundad kunskap om effekterna av mellankommunal samverkan. Projektet avslutades och slutredovisades formellt till finansiÀren 2024, men forskning om dessa frÄgor lever vidare vid CKS genom Katarina Soldans avhandlingsprojekt.

Tidsperiod: 2021–2024
Ansvarig forskare vid CKS: Gissur Ó Erlingsson och Katarina Soldan.
čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: Formas


Tillitens betydelse

MÀnniskors förmÄga att kÀnna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs för sÄvÀl individer som samhÀllen. Studier har visat pÄ att samhÀllen dÀr mÄnga uppger att man kan lita pÄ andra ofta kÀnnetecknas av att vara vÀlfungerande: i genomsnitt har man lÀgre brottslighet, högre tillvÀxt, bÀttre folkhÀlsa och mindre korruption. I viss forskning har det förts fram att graden av tillit mÀnniskor emellan kan ge förklaringen till mÄnga av samhÀllsvetenskapernas centrala frÄgor som varför vissa samhÀllen fungerar bra och andra dÄligt. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög grad av generell tillit men det finns Àven vissa variationer mellan kommuner i Sverige och Àven mellan bostadsomrÄden inom kommunerna i hur pass mycket mÀnniskor litar varandra. Projektet undersöker betydelsen av faktorer i grannskapet och kommunen för mellanmÀnsklig tillit.

Tidsperiod: 2019–2026.
Forskare: Susanne Wallman LundÄsen, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.

Nyligen avslutade forskningsprojekt

Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige

Projektet syftade till att öka kunskapen om geografisk polarisering i ett nationellt och lokalt perspektiv. Vi stÀllde frÄgor om huruvida polarisering med geografi som grund alls finns, vad som orsakar den och vilka följder den kan fÄ. Fokus lÄg pÄ skillnader mellan stad och land samt mellan centrum och periferi, sÄvÀl nationellt som lokalt inom kommuner och de spÀnningar som dÀr kan uppkomma mellan centralort och omkringliggande landsbygd. Projektet avslutades och slutredovisades under 2025.

Tidsperiod: 2021–2025
Forskare: Gissur Ó Erlingsson, projektledare, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet; Andreas Bergh, Lunds universitet; Maria BrandĂ©n, Linköpings universitet; Emanuel Wittberg, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet och Richard Öhrvall, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: LĂ€nsförsĂ€kringars forskningsfond

Forskningsnyheter

Forskare

Mer om Centrum för kommunstrategiska studier