Lionsrepresentant tillsammans med n氓gra av anslagstagarna f枚r 2018, Linda Bojmar, Ingrid Jakobsen Falk, Charlotte Ginstman och Anna S枚dergren. Foto Daniel Windre
Sedan 1981 har Lions forskningsfond mot folksjukdomar delat ut 枚ver 20 miljoner kronor i anslag till unga forskare i b枚rjan av sina karri盲rer 鈥� alla verksamma vid Link枚pings universitet.
N盲r Lions delade ut anslag f枚r 2018 var det ytterligare nio unga forskare vid LiU som fick medel f枚r att f枚rs枚ka kn盲cka n氓gra av v氓r tids stora sjukdomsg氓tor.
鈥� Ska vi r氓da bot p氓 v氓ra folksjukdomar m氓ste vi st枚tta v氓ra unga forskare som sitter inne p氓 framtidens l枚sningar, s盲ger Lars 脜ke Bj枚rkman, styrelseledamot i Lions forskningsfond mot folksjukdomar.
Utdelningen 盲gde rum i Hasselquist-salen d盲r m氓nga familjemedlemmar till anslagstagarna tillsammans med Lions-medlemmar fr氓n de olika st枚ttande distrikten.
Medicinska fakultetens dekan tillika forskningsfondens ordf枚rande Johan D S枚derholm inledde 2018 氓rs utdelning genom att ge en kort 枚versikt 枚ver fondens arbete och m氓l.
鈥� Fonden har en bred inriktning och 盲r en viktig del i en ung forskares karri盲r 鈥� f枚r m氓nga 盲r det h盲r det f枚rsta anslaget man f氓r. Tittar vi p氓 de verksamma professorer vid Medicinska fakulteten i dag har en tredjedel av dem f氓tt ett Lionsanslag i b枚rjan av sina karri盲rer 鈥� det visar verkligen vad det kan betyda, sa Johan D S枚derholm.
脜rets anslag bestod av 50 000 kronor vardera till doktoranderna medan postdoc-forskarna fick 150 000 kronor om 氓ret i tre 氓r respektive 60 000 kronor f枚rdelat 枚ver samma tidsperiod (se samtliga anslag nedan).
Tv氓 av anslagstagarna presenterade sin forskning f枚r publiken. Anna S枚dergren fick 50 000 kronor och talade om sitt projekt som tittar p氓 skillnaderna i blodpl盲ttarnas roll vid hj盲rt- k盲rlsjukdom 鈥� en metod som skulle kunna anv盲ndas f枚r att identifiera riskindivider i framtiden.
Linda Bojmar fick ett postdoc-bidrag p氓 150 000 kronor i tre 氓r. Hennes forskning tittar p氓 mekanismen kring dottertum枚rer, s氓 kallade mikrovesiklar fr氓n bukspottk枚rtel- och mag-tarmcancer och vilken roll de har vid fr盲mjandet av levermetastasering.
Linda 盲r just nu verksam vid Weill Cornell Medical College i USA men hoppas snart komma tillbaka till Sverige och Link枚ping igen.
鈥� Jag fick 盲ven ett forskningsanslag av Lions f枚r n氓gra 氓r sedan och det var bland annat det som m枚jliggjorde f枚r mig att 氓ka 枚ver till USA, f枚rklarade Linda Bojmar som var v盲ldigt tacksam 枚ver bidraget.
Adam Posluszny, s氓ng, ackompanjerad av Max Borgstr枚m, stod f枚r underh氓llningen under kv盲llen.
Anslag till forskarstuderande, 50 000 kr
Anna S枚dergren, IKE F枚delseort: G盲vle
Skillnader hos blodpl盲ttars funktion 鈥� spelar det n氓gon roll?
Hj盲rt- och k盲rlsjukdom 盲r vanligt f枚rekommande och allvarliga tillst氓nd. Under 2015 var det den vanligaste d枚dsorsaken i Sverige och stod f枚r lite drygt en tredjedel av alla d枚dsfall. Till dessa sjukdomar r盲knas bl.a. hj盲rtinfarkt och stroke. Blodpl盲ttarna 盲r sm氓 celler i blodet, vars uppgift 盲r att hitta skador p氓 blodk盲rlen och f枚rhindra att vi bl枚der fr氓n dessa. Det g枚r de genom att en del blodpl盲ttar klumpar ihop sig till en propp, som likt en diskpropp t盲pper till h氓let i k盲rlet, dessa kallas aggregatoriska blodpl盲ttar. En del blodpl盲ttarna kan ocks氓 hj盲lpa koagulationssystemet, som f氓r blodet att levra sig och samtidigt f枚rst盲rker den propp som blodpl盲ttarna bildat, dessa kallas prokoagulanta blodpl盲ttar.Om blodpl盲ttarnas funktion 盲r h枚g finns risk att proppen blir f枚r stor och t盲pper igen k盲rlet s氓som vid en stroke eller hj盲rtinfarkt. D盲rf枚r behandlas patienter med 枚kad risk f枚r dessa tillst氓nd ofta med l盲kemedel som h盲mmar blodpl盲ttarnas funktion. Om blodpl盲ttarna 盲r f氓 eller har s盲mre funktion finns ist盲llet risk f枚r allvarlig bl枚dning s氓som hj盲rnbl枚dning.
Vi och andra har observerat att f枚rdelningen av blodpl盲ttar mellan olika typer, d.v.s. aggregatoriska eller prokoagulanta blodpl盲ttar, varierar mycket mellan olika individer. Ett f氓tal studier indikerar ocks氓 att andelen prokoagulanta blodpl盲ttar 盲r h枚gre hos patienter med proppar och l盲gre hos patienter med bl枚dning. Dock 盲r betydelsen av prokoagulanta och aggregatoriska blodpl盲ttar i kroppen fortfarande ok盲nd.
Med detta projekt vill vi d盲rf枚r unders枚ka hur funktionen hos blodpl盲ttar och p氓f枚ljande effekter p氓 koagulationssystemet skiljer sig mellan friska personer med olika andel prokoagulanta blodpl盲ttar. Genom tillg氓ng till alla vanliga och viktiga metoder f枚r att unders枚ka blodpl盲ttarnas funktion har vi en unik m枚jlighet att studera denna fr氓gest盲llning. Projektet kan tillf枚ra ny information om betydelsen av blodpl盲ttar med olika funktion i kroppen.
P氓 l盲ngre sikt kan denna forskning bidra med kunskap som m枚jligg枚r b盲ttre identifiering av patienter med risk f枚r bl枚dning och blodpropp. Kanske kan projektet ocks氓 bidra med kunskap som leder till att nya och b盲ttre behandlingsmetoder mot hj盲rt-k盲rlsjukdomar utvecklas.
Antonio Lentini, IKE F枚delseort: Stockholm
Studier av normal cellutveckling f枚r att f枚rst氓 sjukdomsutveckling av barnleukemi
T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL) 盲r en aggressiv barncancer som utvecklas fr氓n omogna T-celler i tymus. T-ALL uppkommer oftast runt 2-5 氓rs 氓lder och behandlas vanligtvis med h枚g dos cytostatika vilket trots bra behandlingssvar resulterar i 氓terfall f枚r 15-25 % av patienter. Ett av de viktigaste framstegen f枚r att f枚rst氓 uppkomsten av T-ALL har varit genetisk kartl盲ggning vilket har p氓visat flera olika nyckelgener som driver sjukdomsutvecklingen. F枚rutom mutationer har 盲ven genuttrycksf枚r盲ndringar anv盲nts f枚r att p氓visa flera olika undergrupper av T-ALL vilka 盲r relaterade till T-cellernas utvecklingsstadier.I v氓r forskning har vi har nu uppt盲ckt att gener som vanligen 盲r muterade i T-cellslymfom ist盲llet 盲r nedtystade i upp till 75 % av barn med T-ALL. Denna f枚r盲ndring f枚rekommer fr盲mst hos patienter d盲r drivande mutationer 盲r ok盲nda vilket skulle kunna representera en potentiellt ny sjukdomsmekanism i T-ALL. N氓gra av dessa gener fungerar genom att reglera genuttryck via kemiska f枚r盲ndringar i DNA vilket vi tidigare har visat 盲r en viktig process i mogna T-celler.
F枚r att f枚rst氓 hur st枚rningar i denna process kan bidra till T-ALL kr盲vs det f枚rst att vi f枚rst氓r hur processen fungerar normalt vid T-cellsutveckling hos barn. Tillsammans med en forskargrupp vid Sahlgrenska Sjukhuset i G枚teborg kan vi ta till vara p氓 tymusar som normalt kasseras vid hj盲rtoperationer av barn. Fr氓n dessa kommer vi rena fram friska omogna T-celler och m盲ta hur niv氓er och lokalisation av specifika kemiska modifikationer 盲ndras i DNA vid de olika utvecklingsstadierna i T-celler. Till detta anv盲nder vi oss av storskalig DNA sekvensering som vi har visat vara selektiv f枚r dessa DNA f枚r盲ndringar.
M氓let med v氓r forskning 盲r att 枚ka f枚rst氓elsen f枚r hur normal T-cellsutveckling sker hos barn. Denna information kan vidare utnyttjas f枚r att fastst盲lla vilka f枚r盲ndringar hos T-cellerna i barn med T-ALL som 盲r relaterade till sjukdomsutveckling samt accelerera uppt盲ckter av nya m氓l f枚r riktade behandlingar.
Charlotte Ginstman, IKE F枚delseort: G氓rdsby
Preventivmedelsanv盲ndning f枚re och efter fetmakirurgi hos kvinnor med fetma
Fetma 盲r ett v盲xande folkh盲lsoproblem. I Sverige har 15% av den vuxna befolkningen fetma med ett BMI >30 kg/m2. Fetmakirurgi 盲r en v盲ldokumenterad och v盲lfungerande behandling mot fetma. Gastric bypass 盲r den mest anv盲nda metoden i Sverige.Efter gastric bypass rekommenderas kvinnor undvika graviditet under 12-18 m氓nader, men samtidigt vet man inte s盲kert hur/om fetmakirurgi p氓verkar upptaget och effektiviteten av hormonella preventivmedel. I dagsl盲get avr氓ds kvinnor fr氓n att anv盲nda p-piller och mini-piller efter operationen och h盲nvisas till 枚vriga preventivmedelsmetoder.
F枚r att kartl盲gga hur preventivmedelsanv盲ndningen ser ut hos kvinnor med BMI >30 j盲mf枚rt med normalviktiga kvinnor har vi initierat en epidemiologisk studie. Skiljer sig f枚rskrivningen av preventivmedel 氓t mellan grupperna? Har kvinnor med fetma mer biverkningar i form av bl枚dningstrassel, s枚ker de oftare v氓rd pga. detta och byter de oftare preventivmedelssort?
En redan genomf枚rd studie har inte kunnat visa n氓gra skillnader i blodets koncentrationer av de verksamma substanserna (hormoner) i p-piller f枚re j盲mf枚rt med efter fetmakirurgi. Detta talar f枚r att de studerade p-pillerna inte tappar sin effekt efter fetmakirurgi.
Vidare unders枚ker vi ett av v氓ra vanligaste kombinerade p-piller och j盲mf枚r blodets koncentration hos kvinnor som genomg氓tt fetmakirurgi med kvinnor som inte opererats. F枚rhoppningsvis kan vi i den studien bekr盲fta att l盲kemedelsupptaget inte tycks p氓verkas av operationen. M氓let 盲r att kunna ge en stadigare kunskapsgrund f枚r preventivmedelsr氓dgivning till kvinnor med BMI>30.
Clara Braian, IKE, F枚delseort: Kodaikanal, Indien
Det medf枚dda immunf枚rsvaret har ett 鈥漨inne鈥� och kan tr盲nas till att b盲ttre f枚rsvara oss mot tuberkulos
Tuberkulos 盲r en av de mest spridda infektionssjukdomarna i v盲rlden och 盲r en sv氓rbehandlad, ibland d枚dlig lungsjukdom. Varje 氓r insjuknar 10 miljoner m盲nniskor och 1,5 miljoner d枚r till f枚ljd av tuberkulos. Vaccinet Bacillus Calmette Gu茅rin (BCG), ger ett d氓ligt skydd mot tuberkulos framf枚rallt hos vuxna, och s枚kandet efter ett nytt vaccin och nya antibiotikum har p氓g氓tt l盲nge.Vaccin bygger ofta p氓 att man l盲r kroppens adaptiva immunf枚rsvar att k盲nna igen en smitta, f枚r att snabbt kunna bilda antikroppar och skydda oss mot smittan n盲r vi uts盲tts f枚r det igen. Detta verkar fungera d氓ligt vid just tuberkulos och ist盲llet 盲r det v氓rt medf枚dda immunf枚rsvar som spelar en avg枚rande roll.
Det medf枚dda immunf枚rsvaret har ocks氓 visat sig ha ett minne och kan minnas en tidigare infektion, samt tr盲nas till att b盲ttre f枚rsvara oss mot infektioner. Detta sker via metabola f枚r盲ndringar i cellen som leder till f枚r盲ndringar i genuttryck, s氓 kallade epigenetiska f枚r盲ndringar.
Mitt projekt syftar till att hitta molekyler som kan anv盲ndas f枚r att tr盲na v氓ra immunceller till att b盲ttre avd枚da tuberkulosbakterier. Jag ska s盲tta samman en panel av molekyler som bland annat best氓r av olika immunstimulerande glukaner och olika best氓ndsdelar av bakterier.
De tr盲nade cellerna studeras sedan f枚r att hitta de celler som visar p氓 f枚r盲ndrad metabolism och starkare proinflammatorisk svar, men framf枚rallt f枚r att hitta celler som b盲ttre d枚dar tuberkulosbakterier. Sedan ska jag studera cellernas DNA f枚r att hitta vilka epigenetiska f枚r盲ndringar som har skett i cellerna. Kunskapen vi f氓r fr氓n det h盲r projektet kan f枚rhoppningsvis leda till nya s盲tt att behandla och f枚rebygga tuberkulos.
Ingrid Jakobsen Falk, IMH F枚delseort: 脰rebro
Vad h盲nder med generna n盲r patienter med akut myeloisk leukemi behandlas med cytostatika?
Akut myeloisk leukemi (AML) 盲r en blodcancer som behandlas med cytostatika och i vissa fall benm盲rgstransplantation. M氓nga patienter f氓r till en b枚rjan bra effekt av cytostatikabehandlingen, men 氓terfallsrisken s氓 v盲l som d枚dligheten 盲r h枚g. Vid diagnos g枚rs olika tester p氓 blod och benm盲rgsprov f枚r att g枚ra riskbed枚mningar som kan hj盲lpa v氓rden att t ex tidigt inleda en transplantationsprocess f枚r de patienter som bed枚ms ha en h枚g risk f枚r 氓terfall.Trots att det i dag finns ett antal genetiska tester som guidar l盲karen, saknas kunskaper f枚r att helt f枚rklara den stora variationen som ses i behandlingsutfall vid AML. Vi vet att leukemicellerna inte alla ser likadana ut, utan att vissa celler 盲r k盲nsliga f枚r cytostatikabehandlingen medan andra st氓r emot den och kan orsaka 氓terfall. Det finns 盲ven sm氓 variationer mellan olika individers arvsmassa, vilket kan p氓verka gener som 盲r av betydelse f枚r hur l盲kemedel oms盲tts i kroppen. I sin tur kan denna variation g枚ra individen mer eller mindre k盲nslig f枚r biverkningar av cytostatikan, medan tum枚rcellerna sj盲lva kan vara mer op氓verkade.
I den h盲r studien vill vi unders枚ka de allra tidigaste effekterna av cytostatikabehandling vid AML hos 10 patienter 鈥� vilka gener i arvsmassan 枚kar eller minskar sin aktivitet? Kan vi se n氓gon koppling mellan aktivitetsm枚nstret och behandlingseffekten?
I dagsl盲get saknas kunskaper om dessa mycket tidiga f枚r盲ndringar. V氓r f枚rhoppning 盲r att resultaten ska bidra med n枚dv盲ndiga pusselbitar f枚r att i framtiden kunna skr盲ddarsy behandlingen av AML, och d盲rigenom minska lidande f枚rknippat med ineffektiv behandling, 枚ka 枚verlevnaden och framf枚rallt f枚rb盲ttra livskvaliteten hos den enskilda patienten.
Anslag till post-doc, 150 000 kr under 3 氓r, totalt 450 000 kr
Hanna Henriksson, IMH F枚delseort: Karlstad
En mobilapplikation (MINISTOP 2.0) integrerad i barnh盲lsov氓rden f枚r att fr盲mja h盲lsosamma kost- och aktivitetsvanor: en randomiserad kontrollerad studie
脰vervikt och fetma hos barn 盲r ett globalt folkh盲lsoproblem, och nya insatser f枚r att motverka denna utveckling redan hos sm氓 barn efterfr氓gas. De senaste 5-10 氓ren har intresset 枚kat f枚r att anv盲nda mobiltelefoner f枚r att fr盲mja en god livsstil (s氓 kallad mHealth) och positiva effekter p氓 viktnedg氓ng och h盲lsosamma vanor hos vuxna har erh氓llits. Denna randomiserade kontrollerade studie utv盲rderar huruvida ett 18 m氓nader l氓ngt interventionsprogram via en smartphoneapplikation (MINISTOP 2.0) kan vara ett st枚d f枚r f枚r盲ldrar f枚r att fr盲mja goda matvanor, fysisk aktivitet samt motverka 枚vervikt och fetma hos barn i f枚rskole氓ldern.MINISTOP 2.0 bygger p氓 v氓ra tidigare resultat fr氓n MINISTOP 1.0 studien som visade en positiv effekt p氓 4-氓ringars kost- och motionsvanor. MINISTOP 2.0 inneh氓ller viktiga modifieringar, exempelvis kommer den att 枚vers盲ttas till vanliga spr氓k i Sverige (t.ex. arabiska, somaliska, engelska) och distribueras inom barnh盲lsov氓rden f枚r att 盲ven barn med olika socioekonomisk och migrant bakgrund ska n氓s. I den planerade studien kommer 700 barn (350 intervention, 350 kontroll) rekryteras vid sitt rutinbes枚k inom barnh盲lsov氓rden vid 2,5- 氓rs 氓lder. Utfallsm氓tt 盲r fysisk aktivitet, s枚mn och stillasittande (r枚relsem盲tare), kostvanor (web-baserat verktyg), body mass index (BMI) och sk盲rmtid (fr氓geformul盲r) vid 4 氓rs 氓lder.
Om interventionen faller v盲l ut kommer den erbjudas alla barn i barnh盲lsov氓rden i Region 脰sterg枚tland och kan implementeras nationellt. Att kunna erbjuda ett s氓dant evidensbaserat st枚d f枚r f枚r盲ldrar till barn i den h盲r 氓ldern kommer vara v盲rdefullt eftersom oh盲lsosamma mat- och aktivitetsvanor, 枚vervikt och fetma ofta kvarst氓r upp i vuxen 氓lder och 枚kar risken f枚r m氓nga folksjukdomar s氓som hj盲rt- och k盲rlsjukdom, diabetes och cancer. V氓rt projekt 盲r helt i linje med regeringens vision att 鈥澝 2025 ska Sverige bli b盲st i v盲rlden p氓 att anv盲nda digitaliseringens och e-h盲lsans m枚jligheter i syfte att underl盲tta f枚r m盲nniskor att uppn氓 en god och j盲mlik h盲lsa och v盲lf盲rd鈥�.
Linda Bojmar, IKE F枚delseort: Link枚ping
Analys av cirkulerande mikrovesiklar fr氓n bukspottk枚rtel- och mag-tarmcancer samt deras roll vid fr盲mjandet av levermetastasering
Metastasering orsakar de flesta cancer-relaterade d枚dsfall. Resektion f枚r bukspottk枚rtel- och mag-tarmcancer utf枚rs idag i botande syfte f枚r patienter med lokal sjukdom, men sjukdomen 氓terkommer ofta, fr盲mst i levern.Processen vid tum枚rcellers kolonisation av levern 盲r idag bristf盲lligt f枚rst氓dd, 盲ven om 枚kande kunskap tyder p氓 att utv盲xt av en metastas 盲r f枚reg氓nget av bildandet av en pre-metastatisk nisch, vilket kr盲ver rekrytering och aktivering av icke- carcinogena celltyper. Givet betydelsen av intercellul盲r signalering vid denna process har cirkulerande mikrovesiklar (exosomer) framskridit som nyckelbudb盲rare av kommunikation mellan cancerceller och deras mikromilj枚 genom horisontell 枚verf枚ring av information, s氓som proteiner och nukleinsyror.
Syftet 盲r att med hj盲lp av prover fr氓n bukspottk枚rtel- och mag-patienter utv盲rdera bidraget av tum枚r-exosomer vid inducerandet av en pre-metastatisk nisch och d盲rmed 枚kad levermetastasering. Exosomer 盲r sm氓 mikrovesiklar (ca 100 nm) vilka medierar signaler mellan kroppens celler. Tum枚rceller producerar stora m盲ngder av dessa mikrovesiklar, inte bara till den omkringliggande mikromilj枚n utan ocks氓 ut i blodbanan. Detta g枚r exosomer intressanta som icke-invasiva cancermark枚rer. Syftet 盲r att validera prekliniska data som pekar p氓 exosomers inducering av levermetastasering via aktivering av stromala celler i levern som producerar extracellul盲rt matrix, till vilket tum枚rceller kan binda och p氓b枚rja kolonisering och tillv盲xt, metastasering.
Genom att karakt盲risera exosomer fr氓n bukspottk枚rtel- och mag-tarmtum枚rer samt portaven枚st och perifert blod fr氓n patienter som genomg氓r resektion f枚r bukspottk枚rtel- och mag- tarmcancer, och dessutom analysera pre-metastatisk leverv盲vnad fr氓n dessa patienter, 盲mnar denna studie till att 枚ka f枚rst氓elsen f枚r levermetastasering. Det 枚vergripande m氓let 盲r att vi f枚rv盲ntar oss att denna studie kommer att ge kunskap om tidigare ok盲nda signalaxlar, vilka kan komma att fungera som m氓ltavlor f枚r nya f枚rebyggande terapier, samt l盲gga grunden f枚r framtida analyser, b氓de prekliniska och kliniska, med syftet att tidigt identifiera och f枚rhindra metastasering. M氓let 盲r att utvidga studien i Sverige och internationellt samt att inkludera andra levermetastaserande tum枚rtyper.
Niklas Bokn盲s, IKE F枚delseort: Link枚ping
Nya analysmetoder f枚r individanpassning av antitrombotisk l盲kemedelsbehandling Antitrombotisk l盲kemedelsbehandling minskar risken f枚r insjuknande i proppsjukdomar
s氓som hj盲rtinfarkt och stroke, vilka tillsammans utg枚r de vanligaste orsakerna till d枚d och invaliditet i v盲rlden. I dagsl盲get anv盲nds ett antal olika potenta antitrombotiska l盲kemedel f枚r att f枚rebygga proppsjukdomar, vilka samtliga h盲mmar olika delar av hemostasen, det komplexa system av proteiner och celler som kroppen anv盲nder sig av f枚r att stoppa bl枚dningar. Anv盲ndningen av dessa potentiellt livsr盲ddande behandlingar begr盲nsas dock ofta av farh氓gor f枚r de bl枚dningskomplikationer som kan upptr盲da i samband med behandling.
Min forskning syftar till att f枚rb盲ttra v氓r kunskap om hur vi kan optimera och individanpassa antitrombotisk l盲kemedelbehandling f枚r hitta den mest f枚rdelaktiga balansg氓ngen mellan en minimerad bl枚dningsrisk och ett kraftfullt skydd mot nya proppar. Med denna ans枚kan vill jag vidareutveckla tv氓 analyser som har utvecklats inom v氓r grupp f枚r att m盲ta hemostas, och testa om de kan anv盲ndas f枚r att f枚ruts盲ga bl枚dningsrisk hos enskilda patienter. Det ena testet analyserar trombocyternas funktion med hj盲lp av fl枚descytometri och har tidigare anv盲nts p氓 v氓r klinik f枚r att utreda patienter med bl枚dningsbesv盲r. Det andra testet 盲r helt nytt och baseras p氓 en analys av koagelretraktion, en process d盲r trombocyterna drar ihop fibrintr氓darna i ett nybildat koagel.
Genom att unders枚ka om dessa tester kan s盲rskilja vilka patienter som har drabbats av en bl枚dning under behandling med tv氓 olika trombocyth盲mmande l盲kemedel efter hj盲rtinfarkt, f氓r vi en inblick i hur v盲rdefulla dessa tester kan komma att bli f枚r att v盲gleda behandlingsbeslut i framtiden.
F枚rutom att min forskning kan f氓 v盲rdefulla kliniska till盲mpningar i form av tester som kan f枚ruts盲ga bl枚dningsrisken hos enskilda patienter, bidrar den 盲ven till att f枚rdjupa v氓r kunskap om vilka hemostatiska funktioner som m氓ste bevaras f枚r att undvika allvarliga bl枚dningar vid antitrombotisk l盲kemedelsbehandling. P氓 l盲ngre sikt kan detta leda till f盲rre d枚dsfall i hj盲rt- k盲rlsjukdom genom b盲ttre f枚rebyggande behandling med f盲rre allvarliga bl枚dningskomplikationer.
60 000 kr under tre 氓r, totalt 180 000 kr
Esi Domi, IKE, F枚delseort: Elbasan, Albanien
En studie i molekyl盲ra mekanismer och hj盲rnn盲tverk som styr tv氓ngsm盲ssigt alkoholintag
Alkohol 盲r en av de starkast bidragande orsakerna till den globala sjukdomsb枚rdan. I Sverige uppskattas 6% av befolkningen vara beroende av alkohol. Tv氓ngsm盲ssigt alkoholintag, dvs. upprepat drickande trots negativa f枚ljder s氓som ekonomiska eller fysiska konsekvenser, 盲r en nyckelkomponent i alkoholberoende.
Idag finns bara ett f氓tal l盲kemedel mot sjukdomen, och dessa 盲r bara i begr盲nsad omfattning effektiva mot tv氓ngsm盲ssigt alkoholbruk. D盲rf枚r finns ett stort behov av nya l盲kemedel. F枚r att ta fram dessa kr盲vs mer kunskap om de molekyl盲ra mekanismer som leder till att patienten mister kontrollen och forts盲tter sitt drickande trots negativa konsekvenser. I detta arbete spelar djurmodeller en avg枚rande roll.
Precis som hos m盲nniskor 盲r det bland r氓ttor bara vissa individer som forts盲tter att konsumera alkohol trots att intaget leder till ett obehag. Detta kan liknas vid den kontrollf枚rlust som uppvisas hos patienter med alkoholbrukssyndrom. Vi har funnit att detta tv氓ngsm盲ssiga alkoholintag 盲r kopplat till 枚kad aktivitet i tv氓 hj盲rnomr氓den: centrala amygdala och orbitofrontala kortex. Dessa regioner bearbetar k盲nslor och beslutsfattande, tv氓 processer vars funktion blir st枚rd i samband med den kontrollf枚rlust hos alkoholberoende.
I f枚religgande studie kommer jag att studera hur dessa r氓ttor uttrycker sina gener i dessa hj盲rnregioner. Efter att ha identifierat generna som styr r氓ttornas kontroll 枚ver sitt alkoholintag, kommer jag att f枚rs枚ka 氓terst盲lla kontrollf枚rm氓gan, dels genom att unders枚ka effekten av nya l盲kemedel, och dels genom att injicera s.k. virusvektorer i de tv氓 hj盲rnregionerna. Dessa konstgjorda vektorer anv盲nds f枚r att specifikt 枚ka eller minska uttrycket av de identifierade generna, och kan p氓visa om genprodukterna p氓verkar kontrollen 枚ver drickande.
Med hj盲lp av denna kunskap hoppas vi ta fram kunskap som leder till nya l盲kemedel f枚r att p氓 farmakologisk v盲g behandla den underliggande f枚rlusten av kontroll som 盲r grunden i ett tv氓ngsm盲ssigt beteende.
