一本道

27 januari 2026

Effektiv 6G, avancerad robotik och samspelet mellan människa och maskin är några teman för de 25 nya forskningsprojekt som beviljats medel inom satsningen ELLIIT. Projekten delar på totalt 255 miljoner kronor över fem år. I 23 av projekten medverkar forskare från 一本道s universitet.

En grupp robotar som sitter p氓 golvet. Fotograf: Simon Höckerbo
Flera av de nya forskningsprojekten inom ELLIIT fokuserar på autonom robotik.

– Vi lever i en tid med stora förändringar i vår omvärld, med konflikter och geopolitiska spänningar vilket syns inte minst på försvarets expansion. Grundforskningen inom teknikvetenskap måste möta upp detta, säger Erik G Larsson, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för ELLIIT.

ELLIIT är ett strategiskt forskningsområde inom it och mobil kommunikation som utsågs av regeringen 2010. Förkortningen står för Excellence Center at Linköping-Lund in Information Technology. De lärosäten som medverkar är Linköpings och Lunds universitet samt Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Halmstad.

– Vårt övergripande mål är att bedriva grundforskning som ligger i den absoluta framkanten av forskningsfronten, och att utbilda nästa generations ingenjörer och doktorer för svensk industri. Ett ytterligare mål är att generera forskningsresultat som industrin kan snappa upp och kommersialisera, säger Erik G Larson.

En man i bl氓 skjorta ler. Anna Nilsen
Erik G. Larsson, professor vid LiU och föreståndare för ELLIIT.

Nu har alltså 25 nya forskningsprojekt inom ELLIIT sett dagens ljus. Projekten handlar bland annat om utvecklingen av nästa generations mobilkommunikation – 6G, avancerad maskininlärning och samspelet mellan människor och automatiserade robotar.

Säkerhet och robotar som lär sig

Ett av projekten tar sig an utmaningen med robotik som kan förflytta sig och utföra varierande uppgifter i olika miljöer. För att lyckas tänker sig forskarna att roboten dels behöver lära sig av hur andra utfört uppgiften tidigare, så kallad expertdata, dels att testa sig fram på egen hand och lära sig av sina misstag.

Ett annat projekt handlar om att utveckla räddningsdrönare, samarbetande robotar och fordon med avancerat förarstöd. För att göra dessa ”intelligenta” maskiner säkrare ska forskarna ta fram en molnbaserad AI-tjänst som övervakar systemen och hjälper dem fatta bättre beslut i realtid. Utvecklingen kan vara av stor samhällsnytta då många liknande system redan finns i vår vardag.

Och ett tredje projekt fokuserar på hur en mänsklig operatör ska kunna styra flera robotar eller drönare på samma gång över stora och varierande miljöer. För att lyckas ska forskarna utveckla en typ av AI-assistent som ska förstå vad robotarna ser, använda mänskligt språk och som kan föreslå eller utföra handlingar.

– Forskningen idag är hårt konkurrensutsatt internationellt och det är tufft att hävda sig i den kontexten. Våra viktigaste instrument är att finansiera de bästa idéerna och ge forskarna stöd och mentorskap så de kan utveckla sin forskning, ihop med en ny generation av doktorander som vi utbildar och gör redo för sin framtida karriär, säger Erik G Larsson.

Läs mer om projekten på

Kontakt

Strategiskt forskningsområde

Senaste nytt från LiU

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.