鈥� N盲r det g盲ller transporter ligger v盲ldigt mycket fokus p氓 batteridrift just nu. Men jag tror inte p氓 en ensam l枚sning. Det kr盲vs m氓nga olika metoder f枚r att n氓 utsl盲ppsm氓len. Gr枚n v盲tgas har stor potential i och med att v盲tgas kan lagra stora m盲ngder energi och utsl盲ppen endast blir vatten, s盲ger Ou Tang, professor i produktionsekonomi vid Link枚pings universitet.
Europeiska unionen har pekat ut gr枚n v盲tgas som en av nycklarna f枚r att minska fossila utsl盲pp fr氓n transporter i Europa. De uppskattar att s氓 mycket som 50 procent av energibehovet i transportsektorn skulle kunna t盲ckas av gr枚n v盲tgas redan till 氓r 2050. F枚r att v盲tgasen ska kunna kallas gr枚n beh枚ver den produceras av vind- eller solkraft.
H枚nan eller 盲gget
Men i dagsl盲get t盲cker v盲tgas endast en br氓kdel av energibehovet, och 95 procent av den europeiska v盲tgasen 盲r producerad med fossila br盲nslen. Ambitionerna 盲r allts氓 h枚ga men v盲gen dit l氓ng. Och att faktiskt f氓 fler tunga v盲tgasfordon i trafik 盲r inte s氓 enkelt som det verkar.
Ebba Nordqvist
鈥� Det 盲r vad man kan kalla ett 鈥漢枚nan eller 盲gget鈥�-dilemma. Ska 氓kerier och andra k枚pa v盲tgasdrivna fordon beh枚ver det finnas tankstationer som g枚r det smidigt att anv盲nda fordonen. Men 氓 andra sidan beh枚vs fler fordon f枚r att priserna per fordon ska g氓 ner och fler k枚per dem, vilket i sin tur skulle stimulera utbyggnaden av tankstationer, s盲ger Ou Tang.
I en ny studie, publicerad i tidskriften Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review, har han analyserat kostnaderna f枚r lokalt producerad gr枚n v盲tgas i olika delar av Europa fram till 2050.
Danmark och Island undantag
Det Ou Tang kunde se var att i l盲nder p氓 sydligare breddgrader, som Malta, Portugal och Spanien, skulle kostnaden f枚r lokal gr枚n v盲tgasproduktion bli l盲gre d氓 f枚ruts盲ttningarna f枚r fr盲mst solenergi 盲r mer gynnsamma. I nordiska l盲nder som Sverige, Finland och Norge skulle kostnaden bli h枚gst av alla unders枚kta l盲nder, fr盲mst p氓 grund av bristen p氓 sol. Men tv氓 nordiska l盲nder som sticker ut 盲r Danmark och Island d盲r produktionen blir billigare tack vare starkare vindar.
Skulle d盲remot v盲tgasproduktionen kopplas till eln盲tet blir bilden en helt annan. Exempelvis 盲r Sverige ett land som ofta producerar 枚verskottsel som skulle kunna anv盲ndas till 盲ndam氓let. Men enligt Ou Tang skulle elens ursprung troligen ifr氓gas盲ttas p氓 grund av inblandning av k盲rnkraft och i viss m氓n fossila br盲nslen. Han menar dock att det kan vara ett n枚dv盲ndigt steg f枚r att till slut n氓 helt gr枚n v盲tgasproduktion.
Ebba Nordqvist
鈥� V盲tgasen 盲r i samma l盲ge som elbilarna f枚r 10鈥�15 氓r sen. Ska man l枚sa ett problem 盲r det l盲tt att inbilla sig att det ska g氓 p氓 ett steg. Egentligen tar det 氓r att g枚ra 枚verg氓ngen. Potentialen f枚r v盲tgas 盲r enorm men f枚r盲ndringen sker inte 枚ver en natt. Jag hoppas att resultaten ska kunna ge beslutfattare en b盲ttre v盲gledning f枚r en utbyggnad av gr枚n v盲tgas, s盲ger Ou Tang.
Analyserat 320 st盲der
I analysen har han unders枚kt tankanl盲ggningar d盲r produktionen av v盲tgas sker i direkt anslutning till anl盲ggningen med hj盲lp av sol- eller vindkraft. Med andra ord, en frist氓ende anl盲ggning som inte 盲r kopplad till eln盲tet d盲r f枚rnybar el anv盲nds f枚r att spj盲lka vatten och skapa v盲tgas. Scenariot unders枚ker 盲ven batteriets roll som en m枚jlig l枚sning f枚r att stabilisera produktionen vid v盲derf枚r盲ndringar och minska kostnader i takt med sjunkande batteripriser.
Och just v盲dret 盲r en nyckel n盲r det g盲ller kostnaden f枚r gr枚n v盲tgasproduktion. D盲rf枚r har Ou Tang analyserat v盲derdata f枚r de tio st枚rsta st盲derna i 32 europeiska l盲nder. Totalt allts氓 320 st盲der d盲r man kan t盲nka sig gr枚n v盲tgasproduktion.
Analysen 盲r gjord p氓 data fr氓n en 16-氓rsperiod d盲r solstr氓lning och vindhastighet registrerats varje timme. Informationen omvandlas till motsvarande produktion av elektricitet. I ber盲kningarna har han ocks氓 tagit med minskade kostnader f枚r utrustning och material som f枚rutsp氓s komma fram枚ver.
Forskningen 盲r finansierad av Familjen Kamprads Stiftelse.
Artikel: , Ou Tang, Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review, Volume 205, 2026, publicerad online 30 oktober 2025. DOI: 10.1016/j.tre.2025.104519
