– Vår slutsats är att det är högst osannolikt att mRNA-vaccinen mot covid-19 låg bakom minskningen av barnafödande under pandemin, säger Toomas Timpka, professor i socialmedicin vid Linköpings universitet.
Forskarna undersökte frågan eftersom det ända sedan covid-19-pandemins början spridits ogrundade rykten, framför allt i sociala medier, där vaccinering påstås försämra möjligheten att bli gravid. I pandemins senare skeden sågs en minskning i antalet barn som föddes i bland annat Sverige. Detta väckte frågan om minskningen kunde bero på de nya vaccinen.
I den aktuella studien analyserade forskarna alla kvinnor i åldrarna 18 till 45 år i Region Jönköpings län, totalt nära 60 000 kvinnor (av regionens totala befolkning på 369 000 personer). Av dessa kvinnor vaccinerade 75 procent sig en eller flera gånger mot covid-19 under 2021 till 2024. Forskarna använde uppgifter om barnafödslar, vaccination, missfall och dödsfall från hälso-och sjukvårdsregister.
När forskarna jämförde barnafödslar och missfall hos vaccinerade kvinnor med ovaccinerade visade det sig att det inte var någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Fyndet är i linje med flera tidigare studier som inte funnit något samband mellan covid-vaccin och fertilitet.
– Vi ser ingen skillnad i barnafödande mellan de som tagit vaccinet och de som inte gjort det. Vi har också tittat på alla registrerade missfall bland de som blivit gravida, och vi ser ingen skillnad mellan grupperna där heller, säger Toomas Timpka.
Andra orsaker bakom färre födslar
Forskarna menar att det minskade barnafödandet har andra, mer troliga förklaringar. De som i dag är i 30-årsåldern, då det är vanligast att skaffa barn, föddes i andra halvan av 1990-talet. Det var en tid av ekonomiska svårigheter när barnafödandet minskade i Sverige. Med andra ord har gruppen potentiella föräldrar i nutid blivit mindre på grund av sjunkande födslotal 30 år tidigare. Dessutom kan faktorer kopplade till pandemin ha minskat barnafödandet, som oro för hälsa och ekonomin och ändrat beteende under nedstängningar av samhället.
En av studiens styrkor är att den undersöker graviditetsutfall i en stor grupp som är representativ för landets befolkning. Forskarna tagit hänsyn till att kvinnans ålder är en möjlig störfaktor, som skulle kunna dölja en möjlig effekt av vaccin på barnafödande, och de har därför kompenserat för ålder i analysen.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet.
Artikeln: , Dennis Nordvall, Thomas Schön, Jorma Hinkula, Olle Eriksson, Armin Spreco, Örjan Dahlström, Johan Lyth, Daniel Axelsson, Elin Gursky, Marie Blomberg och Toomas Timpka, (2026), Communications Medicine, publicerad online 21 januari 2026, doi: https://www.nature.com/articles/s43856-026-01396-x
