Bussresan gick i Är till VÀstergötland, med ett 30-tal deltagare. Resan fungerar som en rullande konferens för forskare och personer med olika kopplingar till biogaslösningar. Det var tÀtt mellan studiebesöken, och de ivriga diskussionerna pÄgick hela tiden. Deltagarna bytte erfarenheter med varandra. Vid nÄgra av stoppen ordnades smÄ konferenser med föredrag.
Skapa förutsÀttningar
Bland annat förelÀste Christina Anderback om AgrovÀsts verksamhet tillsammans med Johan Benjaminsson som arbetar som konsult för AgrovÀst. Han Àr ocksÄ LiU-alumn med lÄng erfarenhet inom biogasbranschen i Europa.
Ulrik Svedin
AgrovÀst Àr en klusterorganisation för lantbrukssektorn i VÀstsverige. Organisationen arbetar för att frÀmja kunskap och utveckling inom lantbruket vÀxtodling, animalieproduktion, trÀdgÄrdsnÀring och energi.
â Energi Ă€r det senaste omrĂ„det som vi har lagt till. MĂ„let Ă€r att skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för lantbrukare att bĂ„de anvĂ€nda och producera energi pĂ„ ett lönsamt och hĂ„llbart sĂ€tt. Ett sĂ€rskilt fokus ligger pĂ„ att hjĂ€lpa lantbrukare att hitta sin plats i framtidens vĂ€rdekedjor för energi och bioekonomi, sa Christina Anderback.
En liten del
Med grafer visade de hur Sverige bara anvÀnder en liten del av jordbrukets biogasresurser.
â Huvuddelen av jordbrukets biomassaresurser anvĂ€nds fortfarande inte till biogas. Den stora potentialen finns i gödsel, halm och vall, sa Johan Benjaminsson.
De konstaterar att det Ă€r ekonomi â inte teknik â som Ă€r den största flaskhalsen. Biogasen Ă€r kĂ€nslig för politiska inriktningsbeslut. Men pĂ„ senare tid har lönsamheten förbĂ€ttrats genom investeringsstöd, stöd riktade mot gödsel samt ökad efterfrĂ„gan pĂ„ biogas.
±·Ă€łÙ±č±đ°ù°ì
â AgrovĂ€st har byggt upp nĂ€tverk dĂ€r deltagarna i biogasprojekten kan utbyta erfarenheter och lĂ€ra av varandra. I VĂ€stergötland finns flera etablerade biogasanlĂ€ggningar, men ocksĂ„ nya projekt med lantbrukare som samlas kring olika initiativ.
Ulrik Svedin
Jonas Ammenberg, bitrÀdande professor vid Linköpings universitet, förelÀste om biogasens nyttoeffekter i hela samhÀllet. En litteraturstudie han presenterade 2025 visade pÄ 53 olika nyttoeffekter. Beslutsfattare kan ha svÄrt att bedöma alla effekter, eftersom de Àr vitt spridda och mÄnga ocksÄ Àr lÄngsiktiga och svÄra att sÀtta en prislapp pÄ.
MĂ„nga nyttor
â I samhĂ€llsdebatten kopplas biogasen ofta till fossilfri energi, transporter och minskade klimatutslĂ€pp. Men det Ă€r bara en del av helheten. Det handlar ocksĂ„ om minskade luftföroreningar, avfallshantering och mera robusta och flexibla energisystem, sa Jonas Ammenberg.
Samtidigt förÀndras marknaden, och efterfrÄgan pÄ biometan ökar inom industri, sjöfart och tunga transporter.
â DĂ€rför behöver kommuner och regioner ompröva sina roller. I stĂ€llet för att sjĂ€lva bygga systemen kan de i större utstrĂ€ckning fungera som samordnare, möjliggörare och strategiska aktörer, konstaterade Jonas Ammenberg.
Han noterar ocksÄ att mÄnga kommuner fortfarande Àr passiva, trots att stora biogasanlÀggningar kan etableras i deras omrÄden. Det behövs ett mer proaktivt arbete.
â Som stöd för detta finns en handbok med en tiostegsmodell för kommuner och regioner som vill arbeta mer strategiskt med biogasfrĂ„gor, sa Jonas Ammenberg.
Ăndrad identitet
Professor Mats Eklund gav en historisk Ă„terblick och analys av biogasen i dag.
â Biogasens identitet har förĂ€ndrats över tid. Under 2000-talets första decennium var rollen tydlig: Biogasen skulle anvĂ€ndas som fordonsbrĂ€nsle, framför allt inom kollektivtrafiken.
Flytande biogas blev sÀrskilt intressant. Substraten var mycket organiskt hushÄllsavfall. Utbyggnaden gick snabbt, sÀrskilt i VÀstra Götaland och SkÄne. Det var pÄ det hÀr sÀttet som Sverige byggde upp sin kompetens inom biogas.
Ulrik Svedin
Men runt 2015 kom en identitetskris, elektrifieringen av transportsektorn tog fart. Regioner som varit drivande började ifrÄgasÀtta biogasen och branschen behövde hitta nya anvÀndningsomrÄden.
â Samtidigt började biogasen motiveras med fler nyttor Ă€n enbart transport. Regioner som Kalmar och Gotland sĂ„g biogasen som ett sĂ€tt att hantera lokala utmaningar, som att ta hand om hushĂ„llsavfall, jordbrukets gödsel och övergödning av Ăstersjön.
Utredning fick betydelse
EfterfrÄgan pÄ biogas till industrin och tunga transporter ökade. Danmark utökade sin produktion kraftigt och började exportera den till Sverige.
â Det var bra att anvĂ€ndningen ökade, men den svenska produktionen riskerade att trĂ€ngas undan av dansk produktion.
Den svenska biogasutredningen fick stor betydelse för riktningen. Slutsatsen i den var att biogasen Àr en kostnadseffektiv klimatÄtgÀrd, vilket motiverade olika stödformer. Det slogs ocksÄ fast att biogasen frÀmst bör ersÀtta fossil naturgas i industrin och i fossila drivmedel.
Under de senaste Ären har Sverige byggt upp ett omfattande stödsystem med bland annat skattebefrielse, investeringsstöd, produktionspremier och stöd för metanreducering.
Ulrik Svedin
â Vi fick i princip den perfekta politiken för biogas. Förmodligen den bĂ€sta i Europa, sa Mats Eklund. I dag ser vi att nya anlĂ€ggningar byggs, men det gĂ„r lĂ„ngsammare Ă€n branschen önskar. Lönsamheten Ă€r ocksĂ„ ett problem. MĂ„nga anlĂ€ggningar har blivit dyrare Ă€n planerat.
Inte bara gas
Mats Eklund drog ocksÄ slutsatsen att biogasen inte lÀngre bör ses frÀmst som ett brÀnsle utan som ett helt system för hÄllbarhet och samhÀllsnytta.
â Det största vĂ€rdet ligger kanske inte i sjĂ€lva gasen. Den bidrar i stĂ€llet med andra viktiga nyttor: vĂ„r beredskap och resiliens, avfallshantering och hygienisering, Ă„terföring av vĂ€xtnĂ€ring, minskade metanutslĂ€pp frĂ„n jordbruket och mycket annat, sa Mats Eklund.
