һ±¾µÀ

25 september 2026

Ekobonden Johan Christensson bygger tillsammans med andra lantbrukare upp en produktion av protein från gräs på västkusten. Allt börjar med en biogasanläggning.

män och kvinnor med paraplyer som lyssnar på en man som berättar. Fotograf: Ulrik Svedin
Johan Christensson på Klevs gård visar sin verksamhet och berättar om framtidsplanerna på en biogasanläggning i samverkan med andra lantbrukare och aktörer i västkustlandskapet.

– Jag tycker att vi måste hitta andra användningsområden för gräset än att odla det till korna. Gräs är en mycket värdefull gröda i växtföljden. Särskilt här, där vi har mycket nederbörd. Det är bra för marken och ger dessutom den högsta torrsubstansskörden per hektar av alla grödor vi odlar i området, säger Johan Christensson som själv driver Klevs gård i kustlandskapet i Sotenäs kommun.

Det som växer allra bäst på västkusten är gräs, i det fuktiga klimatet. Efter att noggrant ha undersökt möjligheterna, bland annat genom att följa projektet Green Valleys i Västra Götaland, gick Johan Christensson och en mindre grupp lantbrukare ut brett i bygden för att ta vara på proteinet i gräset.

– Utan att vara beroende av kor eller andra djur som ska äta det. Vi tänker oss andra användningsområden.

Man som håller upp fingret i luften. Ulrik Svedin
Johan Christensson på Klevs gård har många idéer.

Protein från färskt gräs utvinns, i korta drag, genom att pressa ur saften och koka den. Proteinet koagulerar och går att fånga in. Omkring 15–20 procent kan bli protein.

– Det kan sedan processas och användas till fiskfoder, eller foder till grisar och andra djur som normalt inte äter gräs. Eller till exempel pelleteras och ges till andra djur. Kanske kan det även bli människoföda.

Restprodukterna utgör ungefär 75–80 procent av den totala biomassan. Därför måste de börja i en annan ände.

– En biogasanläggning måste vara navet i projektet. Restprodukterna, som fibrer och socker, kanske kan användas till annat i framtiden. Men i dag är biogasproduktion det bästa sättet att ta hand om dem.

Vi vill visa att biogasanläggningen
är navet i satsningen 

För närvarande har de samlat 40–45 lantbrukare som kommer att ges möjlighet att gå samman i ett aktiebolag. De blir delägare i ett företag som ska producera biogas.

– Vi vill visa att biogasanläggningen är navet i satsningen. När den väl är på plats finns möjlighet att investera i till exempel ett bioraffinaderi och bättre lösningar för biogödsel som måste bli lättare att transportera, säger Johan Christensson.

Familjen Christensson på Klevs Gård har många järn i elden. Bland annat en egen biokolspanna och en butik. Han samverkar med till exempel Rena hav, som tillverkar biogas av restprodukter från fiskindustrin.

– Att samverka med närliggande lantbruk och andra aktörer kommer bara att bli viktigare i framtiden, konstaterar Johan Christensson.

Kontakt

Biogas Solutions Researc Center (BSRC)

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.