һ±¾µÀ

25 september 2026

Lantmännens nya växtproteinfabrik i Lidköping tar svenskt lantbruk in i en helt ny era. Satsningen på cirka 1,2 miljarder i en förväntas öka ärtodlingen i Sverige. BSRC fick en rundvandring.

Man som visar grupp på fabriksområde. Fotograf: Ulrik Svedin
Johan Andersson, Lantmännen Biorefinery i Lidköping.

Bioraffinaderiet i Lidköping har sedan länge en befintlig anläggning där man förädlar vete till bland annat vitalt vetegluten, stärkelseingredienser och dryckessprit. Och under första halvåret 2027 lägger man den nya storskaliga anläggningen för växtbaserat protein.

– Vi har en unik position på en växande marknad för vegetabiliska proteiner. Proteiner som används i allt från hamburgare till drycker med näringstillskott. Marknaden är ett skäl till att vi bygger den här anläggningen. Lantmännen har en vana av att kunna ge tillbaka till våra medlemmar och ägare, alltså bönderna. Ärtor är också bra som mellangröda eftersom de binder kväve i marken, säger platschefen Johan Andersson.

Man som visar grupp på fabriksområde. Ulrik Svedin
Johan Andersson, Lantmännen Biorefinery.

Man bygger anläggningen så att den ska ha en kapacitet för en internationell marknad från början.

– Vi kommer att öka efterfrågan på odlade ärtor med den här anläggningen, säger Johan Andersson.

Biogas Solutions Research Centers representanter gjorde ett besök i fabriken och fick en rundvandring bland en avancerade utrustningen där ärtor men också andra baljväxter ska delas upp i olika eftertraktade fraktioner som protein, stärkelse, vätska och biosubstrat för gödning eller för biogas.

Proteinet först

– Vi börjar med att raffinera proteinet, isolerat. Vi kommer att få flera restströmmar, en är stärkelse. Vi kan torka den, men i början kommer den att skickas som ett råmaterial med hög vätskenivå till etanolfabriken till Norrköping.

Behovet av vatten i processerna ökar. I framtiden planerar bioraffinaderiet därför för att kunna ta hand om processerna mer internt, till exempel genom att återanvända vattnet i restströmmarna från produktionen.

Skapar värde

Johan Andersson konstaterar att anläggningen för växtprotein är ny, men metoderna är egentligen ganska lika.

– Vi skapar värde av vete. Sedan kommer vi att göra samma av baljväxter. Vi tar vetet till gluten, vi separerar det även till protein och så stärkelse i olika faser som vi kan använda till antingen biobränsle eller vodka beroende på hur marknaden ser ut. Och resterna kan gå till exempelvis biogas.

Man som visar grupp på fabriksområde. Ulrik Svedin
Johan Andersson, Lantmännen Biorefinery.

Kontakt

Biogas Solutions Resarch Center (BSRC)

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.