I dag 盲r den h盲r platsen ett ledande exempel p氓 industriell cirkul盲r ekonomi. En n盲ra samverkan med lokala industrier, jordbruk och kommun har byggts upp i ett s氓 kallat symbioscentrum.
鈥� Id茅n 盲r enkel: Att ta till vara restprodukter fr氓n fiskindustrin och skapa nya v盲rden lokalt. De organiska reststr枚mmarna anv盲nds f枚r att producera biogas och biog枚dsel. Biogasen anv盲nds f枚r v盲rme och elproduktion som kommer till nytta i n盲rliggande industrier. Samtidigt 氓terf枚rs n盲rings盲mnen fr氓n biog枚dseln till jordbruket, f枚rklarar Claes Lundberg, en av grundarna av Rena Hav.
Det fanns risk f枚r att
industrierna m氓ste flytta聽
F枚r 15 氓r sedan dominerades omr氓det av tre stora fiskindustrier, Ler枚y, Marenor (d氓varande Domstein) och Orkla (d氓varande Abba). Industrin v盲xte sig st枚rre 盲n vad den befintliga vattenreningen klarade av. Dessutom transporterades stora m盲ngder slam och fiskrens till biogasanl盲ggningar l氓ngt bort i Norge och Danmark, med CO鈧�-utsl盲pp som f枚ljd.
鈥� Det fanns risk f枚r att industrierna m氓ste flytta, ber盲ttar Claes Lundberg.
Ulrik Svedin
Biogasen uppgraderas 盲nnu inte till fordonsgas utan skickas via r枚rledning direkt till industrierna intill eller till generatorer. P氓 s氓 vis kan den anv盲ndas till b氓de v盲rme, kyla och elproduktion. Biogasproduktionen kan anpassas efter elpriserna, vilket ger m枚jlighet att bidra med effekt n盲r eln盲tet beh枚ver det som mest.
Kraftigt minskade utsl盲pp
En avg枚rande del av satsningen har varit vattenreningen. Genom investeringar i teknik och genom att rekrytera erfarna specialister inom processvattenrening har utsl盲ppen av syref枚rbrukande 盲mnen till havet minskat med cirka 99 procent, fr氓n omkring 160 ton per 氓r. Kv盲veutsl盲ppen har samtidigt reducerats i steg fr氓n 12,6 ton till mindre 盲n fyra ton per 氓r.
N盲rings盲mnen som tidigare gick f枚rlorade anv盲nds nu i st盲llet som g枚dsel i jordbruket.
鈥� Vi har kontinuerligt l盲rt oss mer om v氓r vattenreningsprocess. I b枚rjan hade vi en del problem med att styra processens biologi och fick en del skumbildning. Men sedan flera 氓r styr vi den systematiskt och har haft en bra f枚rb盲ttringskurva.
De n盲ringsrika restprodukterna blev ocks氓 grunden f枚r ett eget g枚dselmedel. Effekterna uppm盲rksammades n盲r en lantbrukare av misstag skapade tydliga j盲mf枚relseytor p氓 ett f盲lt efter problem med sitt GPS-system. Skillnaderna i gr枚dornas h枚jd och f盲rg kunde ses redan efter n氓gra dagar.
鈥� Det ledde till att produkten senare testades 盲ven av villa盲gare och hobbyodlare. Enligt anv盲ndarna gav g枚dseln mycket goda resultat. Vi har nu ett eget varum盲rke f枚r g枚dningsmedel.
N盲sta steg blev lax
Efter hand b枚rjade f枚retaget fundera 枚ver hur reststr枚mmarna kunde anv盲ndas 盲nnu b盲ttre. Om materialet kunde bli energi och g枚dsel, varf枚r inte livsmedel? Det blev starten p氓 satsningen p氓 landbaserad laxodling.
鈥� F枚rdelarna 盲r stora. I ett slutet system g氓r det att kontrollera vattenkvaliteten, samla in n盲rings盲mnen och minska f枚rekomst av exempelvis laxlus, som 盲r ett stort problem i havsbaserad odling. Samtidigt kan man f氓nga in och 氓tervinna fosfor och andra resurser som annars riskerar att g氓 f枚rlorade, s盲ger Claes Lundberg.
De l氓nga tillst氓ndsprocesserna har stundtals varit frustrerande, men enligt f枚retaget har de ocks氓 gett tid att f枚rfina tekniken och studera fiskarnas h盲lsa och tillv盲xt.
Byggs i etapper
鈥� Det har lett till att vi nu i st盲llet f枚r att k枚pa f盲rdiga l枚sningar utvecklar ett eget system baserat p氓 erfarenheter fr氓n den egna testanl盲ggningen. D盲r har vi nu odlat fisk med god h盲lsa under l氓ng tid, vilket har verifierats forskare fr氓n G枚teborgs universitet.
Planen 盲r att bygga ut den landbaserade laxodlingen i etapper, f枚rst till cirka 2 000 ton och d盲refter omkring 4 000 ton produktion per 氓r. Utbyggnaden ska kompletteras med slakteri och ut枚kad hantering av organiska reststr枚mmar i Renahavs biogasverk.
鈥� Det h盲r cirkul盲ra systemet har utvecklats i samverkan med omkringliggande f枚retag, jordbruket och med Soten盲s kommun samt G枚teborgs universitet. Och inte minst Link枚pings universitet som har bidragit med kompetens och kunskap kring industriell samverkan och cirkul盲r ekonomi.
Genom hela satsningen l枚per samma tanke: Att l氓ta avfall bli en resurs. Biogas, vattenrening, g枚dsel, fiskfoder och laxproduktion utg枚r tillsammans delar av ett kretslopp d盲r energi, n盲rings盲mnen och r氓varor tas till vara och anv盲nds s氓 resurseffektivt som m枚jligt innan de l盲mnar systemet.
鈥� M氓let 盲r att skapa b氓de ekonomiska och milj枚m盲ssiga v盲rden genom att ta till vara lokala resurser s氓 effektivt som m枚jligt, s盲ger Claes Lundberg.
