Kummin (Carum carvi) Àr en av vÀrldens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland stÄr för nÀrvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden sÄ det Àr en viktig odlad vÀxt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i Àr ett Nordiskt samarbetsprojekt, sÀger Jenny Hagenblad, bitrÀdande professor vid Linköpings universitet.
I samband med domesticering och vÀxtförÀdling gÄr mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfÀderna och slÀktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mÄngfald och det Àr viktigt att dessa genetiska resurser inte gÄr förlorade. Gener frÄn vildvÀxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförÀdling. Eftersom kummin vÀxt vilt i Norden under tusentals Är har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhÄllanden som rÄder hÀr med lÄnga, svala, ljusa somrar.
- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förÀdlade kumminsorter frÄn sydligare breddgrader kan dessa bli bÀttre lÀmpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara anvÀndbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mÄngfald som finns desto större Àr sannolikheten att nÄgot av det Àr av nytta för mÀnniskan, sÀger Jenny Hagenblad.
Forskare frĂ„n fem lĂ€nder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt östâvĂ€stligt mönster i genetiken, format av bĂ„de istidens spridningsvĂ€gar och mĂ€nsklig pĂ„verkan.
- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig lÀngs en öst-vÀstlig gradient och att mÀnniskan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildvÀxande kummin. Baserat pÄ de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet
